Skip to content

Värmesystem

 
 

75 procent av energin som används i ett hus går till värme och varmvatten. Det finns många uppvärmningsalternativ att välja bland, allt ifrån olika värmepumpar till fjärrvärme och pelletspannor. Vilket system ditt boende har beror ofta på när huset är byggt och vilket energislag som gällde då.

Är det dags att byta värmesystem?

Se alltid över hur du kan minska energiförlusten i huset innan du installerar ett nytt värmesystem, se Klimatskal och ventilation längre ner. Eller kontakta energi- och klimatrådgivaren som kan hjälpa dig.

Värmepumpar

Genom att ta upp existerande värme från berggrunden, jorden eller luften värmer värmepumpen upp ditt hus.

Energibehovet i huset minskar inte med en värmepump men däremot mängden köpt energi, vilket sänker uppvärmningskostnaden. Den energi som krävs för att driva värmepumpen kommer, nästan alltid, från elenergi. Ett gott råd är att välja el från förnyelsebara energikällor, då kan kostnad och klimatpåverkan för uppvärmningen minska.

Läs mer:

Frånluftsvärmepump

Frånluftsvärmepumpen används som man hör av namnet, i samband med frånlufts ventilation. Det är en bra miljö för en värmepump med tillgång till 20-24 gradig luft. Mängden frånluft är dock begränsad så mer energi måste tillföras för att täcka både varmvatten och värme. Frånluftsvärmepumpen minskar elvärmeförbrukningen med ca 30% – 50%. I befintliga hus med dålig ventilation, fukt och kanske mögel är ett frånluftssytem med värmepump en bra lösning.

Fördelar
  • Utnyttjar spillvärmen i ventilationsluft
  • Ökar luftomsättningen
  • Kan lösa problem med inomhusklimatet
Nackdelar
  • Kräver täta filterbyten
  • Kräver att ventilationssystem finns
  • Värmeinnehållet i ventilationsluften täcker normalt ej husets hela uppvärmning

Uteluftvärmepump (luft/vatten) värmepump

En uteluftvärmepump utnyttjar utomhusluften som värmekälla och avger värme till huset. Luft-vattenvärmepumpen kopplas till ett vattenburet system och ger både varmvatten och värme till huset.

Fördelar
  • Bra lönsamhet
  • Jämn värmefördelning
  • Bra att kombinera med vattenburet system.
Nackdelar
  • Kräver vattenburet system
  • Relativt hög investeringskostnad

Uteluftvärmepump (luft/luft) värmepump

En uteluftvärmepump utnyttjar utomhusluften som värmekälla och avger värme till huset med en fläktkonvektor. Effekt från värmepumpen minskar med utetemperaturen. Ofta är det ett bra komplement till direktverkande el. En luft/luftvärmepump kan minska elvärmeförbrukningen med ca 30 %.

Fördelar
  • Kan användas i direktelvärmda hus
  • Enkel installation
  • Låg installationskostnad
  • Relativt bra lönsamhet
Nackdelar
  • Kan medföra buller
  • Ger lite värme vid utetemperatur lägre än -5 C
  • Ger högre rumstemperatur i rummet där inomhusdelen står
  • Kräver ett visst underhåll för bästa funktion
  • Kräver öppna planlösningar och öppna dörrar så att värmen kan spridas till husets alla delar 

Jord-/berg-/sjövärmepump

Med en jord-/berg eller sjövärmepump som värmekälla kan en stor del av varmvatten- och värmebehovet täckas. Under årets kallaste dagar behövs ett tillskott av värme. Dessa typer av värmepumpar arbetar alltid mot ett vattenburet system och kan därför kompletteras med elkassett, oljepanna/kassett, pellets eller ved.

Vid bergvärme borras ett ca 50-120 m djupt hål i berggrunden och det är borrningen som gör metoden dyr. Därför krävs extra noggranna lönsamhetskalkyler. Vid jord(ytjord)-värme grävs en ca 200-500 m lång slang ned på ca 1 m djup vilket kräver en yta av 300-600 kvm. Vid sjövärme läggs slangen (kollektorn) i en sjö eller vattendrag. Det är viktigt att förankra slangen och upplysa om vart slangen ligger.

Fördelar
  • Passar även på små tomter
  • Kan ge kyla på sommaren
  • Klarar husets hela värme- och varmvattenbehov
Nackdelar
  • Hög investeringskostnad
  • Komplement behövs vid kalla dagar

Direktverkande elvärme

Många hus har idag elradiatorer s.k. direktverkande el. Idag pågår en energiomställning i Sverige som betyder att vi på sikt inte skall använda el för uppvärmning. Det är dock lättare sagt än gjort eftersom alternativen till el i befintliga hus är ganska kostsamma.

Har ditt hus direktverkande el?

Om ditt hus har direktverkande el är det viktigaste att se till att du får en elektronisk termostat eller ett centralt styrsystem installerat. De s.k. bimetalltermostaterna är alltför okänsliga vilket leder till övertemperaturer, vilket är onödigt. Ofta sitter termostaterna radiatorerna vilket medför att regleringen sker på elementets temperatur och inte på rumstemperaturen. På marknaden finns styrsystem som går bra att komplettera gamla anläggningar med. En sådan installation ger en bättre temperaturreglering och stora möjligheter till individuell styrning av rum eller sänkning av temperaturen vid olika tider.

Fördelar
  • Billig och enkel installation
  • Lång livslängd
  • Enkelt och billigt att komplettera med ett bra styrsystem
Nackdelar
  • El är ” högkvalitativ energi “, bör användas till annat än värme
  • Relativt dyr energi
  • Saknar ofta fungerande styrsystem
  • Kräver relativt stor säkring

Fasta bränslepannor

På Gotland finns traditionellt många vedpannor. En vedpanna passar extra bra om du har tillgång till egen skog och på så sätt kan skaffa ved för pannan. En fördel med vedpanna är att du får värmen från eldning och inte från el – det motverkar den effektbrist som kan uppstå. För Gotlands del kan effektbrist uppstå vid vindstilla och kalla vinterdagar då efterfrågan på värme är stor.

Läs mer:

Pelletseldning

Pelletseldning kan fungera bra för att minska din elanvändning. Pellets är tillverkade av komprimerat torrt träavfall och eldningen i pelletskamin eller panna sker automatiskt. Den påverkas inte av utetemperaturen vid kallare dagar i samma uträckning som en luftvärmepump.

Har du olje- ved eller kombipanna som är i bra skick kan du installera en pelletsbrännare i den befintliga pannan. Skall du byta panna kan du antingen köpa ny panna och brännare eller en panna med inbyggd brännare. Vanligtvis har dessa pannor även el som reserv till pelletseldningen. Under sommaren behöver inte huset någon uppvärmning utan bara uppvärmning av tappvarmvatten.

Pelletspanna – Befintlig oljepanna kan ofta fungera som pelletspanna, kompletterad med en pelletsbrännare. Det finns även pelletspannor som är anpassade till bränslet och därför mycket effektiva.

Fördelar
  • Enklare än ved
  • Lätt att lagra och hantera
  • Bättre regleringsmöjligheter än vanlig vedeldning
  • Ett biobränsle
  • Relativt billigt per kWh
Nackdelar
  • Askhantering och sotning
  • Kan ej användas i direktelvärmda hus (men pelletskamin går bra)

Vedeldning

Har du tillgång till egen ved är en vedpanna ett bra och billigt alternativ till uppvärmning. Vedeldning ger ifrån sig mycket värme under en kort tid, det kan därför vara bra att koppla pannan till ackumulatortankar som ser till att fördela värmen. På så sätt håller huset sig varmt längre.

Vedeldning är ett klimatsmart alternativ, men om eldning inte sker på rätt sätt kan det leda till att hälsofarliga partiklar släpps ut, som sin tur kan påverka inte bara din och utan även andras hälsa. Framför allt astmatiker och människor som lider av luftrörs- och andningsbesvär påverkas negativt.

För att undvika det är det viktigt att förbränningen sker effektivt och att veden som du eldar med är torr. En fuktig ved innehåller cirka 50 procent fukt, en torr cirka 20 procent.

Din vedpanna och vedkamin ska också vara miljögodkända och gärna P- och/eller Svanenmärkt.

Tänk på att det är förbjudet att elda avfall, målat eller impregnerat virke, spånplattor och liknande. Och kontrollera att röken inte slår ner på dina grannarnas hus.

Titta på röken:
  • Den ska vara vitaktig vid kallt väder – då kondenserar vattenångan i kylan, vilket gör röken vit.
  • Den ska vara osynlig vid varmt väder.
  • Svart eller gul rök? Detta tyder på dålig förbränning eller fel bränsle

Genom att använda en modern vedpanna, ackumulatortank och torr ved kan det fungera bra att vedelda även i tätbebyggt område, men visa hänsyn till den närmaste omgivningen.

Fördelar
  • Ett biobränsle
  • Mycket bra lönsamhet
  • Enkel teknik
  • Lång livslängd på utrustningen.
  • Kan ge minskad säkringsstorlek.
  • Passar bra med solvärme som komplement vilket ger minskad arbetsbelastning
Nackdelar
  • Hantering av veden i vanliga fall 20-40 kubikmeter/år
  • Hantering av aska samt sotning
  • Arbetskrävande
  • Kräver oftast el till fläkt och matning vid strömavbrott

Fliseldning

Fliseldning fungerar på samma sätt som pelletseldning. Det finns olika lösningar på hur förbränningen går till med stoker eller förugn. Förbränningen sker med hjälp av en fläkt vilket garanterar en bra förbränning. Ofta går det att konvertera en ved- eller pelletspanna till fliseldning.

Fördelar
  • Låga energikostnader
  • Går att anpassa till befintliga ved- eller oljepannor
  • “Sköter” sig själv
  • Det finns flisleverantörer
  • Ett biobränsle
  • Enkel teknik
Nackdelar
  • Kräver stora lagringsutrymmen
  • Risk för mögelbildning vid felaktig lagring
  • Hantering av aska samt sotning
  • I mindre anläggningar krävs jämn och “stickfri” flis
  • Kräver el till fläkt och matning vid strömavbrott

Solvärme

Med solfångare värmer solen vatten som vi sedan använder till varmvatten i kranen eller för uppvärmning. En solvärmeanläggning består av en solfångare, en ackumulatortank som samlar upp och lagrar varmvattnet, ett rörledningssystem med en eller flera pumpar och ett reglersystem.

Fördjupning solvärme

För- och nackdelar solvärme

Fördelar
  • Obetydliga driftskostnader
  • Passar ihop med de flesta andra system
  •  “Sköter” sig själv
  • Det renaste energislaget
  • Enkel teknik
  • Underhållsfri
  • Lång livslängd
Nackdelar
  • Relativt dyr investering
  • Tung konstruktion
  • Kräver söderläge
  • Plats för en ackumulatortank

Oljeeldning

Oljeeldning i våra fastigheter har jämte eluppvärmning historiskt varit ett bekvämt och relativt billigt sätt att skaffa värme och varmvatten. Många har idag gått ifrån olja till andra energislag för uppvärmning. Staten har genom ett konverteringsbidrag gjort att omställningen påskyndats.

För- och nackdelar oljeeldning

Fördelar
  • Bekymmersfritt
  • Hög verkningsgrad vintertid
  • Enkelt att installera brännare
  • Kan ge minskad säkringsstorlek
Nackdelar
  • Ett fossilt bränsle
  • Relativt dyr energi
  • Dålig/mycket dålig verkningsgrad sommartid
  • Kräver en godkänd tank på 2-3 kubikmeter
  • Regelbunden specialservice för bästa funktion
  • Luktar olja
  • Kräver el till brännare

Fjärrvärme

I många tätorter finns system för fjärrvärme. I första hand har större förbrukare anslutits men också villor. Fjärrvärmen produceras centralt och distribueras i ett isolerat rörsystem.

Fjärrvärme kräver att fastigheten har ett vattenburet system. Om man ersätter en gammal värmepanna innebär ett byte till fjärrvärme att den gamla pannan, eventuellt oljetanken och varmvattenberedaren blir överflödiga. Dessa ersätts med en liten central för distribution av värme, energimätning och varmvatten.

Vad man bör vara medveten om är att klimatet i källaren kan förändras. Tidigare har det funnits en panna med stor oisolerad yta som i praktiken värmt halva källaren. När den försvinner kan det finnas behov av att sätta upp en extra radiator i källaren. Det är även risk att luftväxlingen försämras i källaren då det inte finns någon förbränning som slukar luft.

Mer information om fjärrvärme samt kartor över fjärrvärmetäckningen på Gotland hittar du på GEAB:s webbplats.

För- och nackdelar fjärrvärme

Fördelar
  • Sköter sig själv
  • Tyst och luktfri uppvärmning
  • Minimal skötsel, ingen sotning
  • Säker och jämn tillgång på värme och varmvatten.
  • Lägre pris än olja och elvärme
  • Låg installationskostnad om nära fjärrvärmenätet
  • Kan ge minskad säkringsstorlek
  • Många fjärrvärmenät biobränslebaserade
  • Utrustningen tar liten plats
Nackdelar
  • Förändrar klimatet i pannrummet/källaren
  • Kräver grävning för anslutning
  • I vissa fall höga anslutningskostnader
  • Man är hänvisad till en enda leverantör
  • Befintlig skorsten behöver skyddas mot regn och snö för att minska risken att bli förstörd
Gotlands energiomställning
Gör skillnad
Besöksadress

Energicentrum Gotland
Skeppsbron 24
621 57 VISBY

Telefon
Mejla oss

Nyhetsbrev

Skriv upp dig och få senaste nytt om Energicentrums verksamhet och vad som händer inom energiomställningen på ön, direkt i din inkorg. Nyhetsbrevet kommer ut varannan vecka.