Energigemenskaper
Utvecklingen till ett mer decentraliserat energisystem är en viktig pusselbit av vårt framtida energisystem om vi ska nå våra uppsatta klimatmål enligt EU.
Sverige har under decennier haft ett mycket tillförlitligt elsystem som byggt på storskalig kraftproduktion med långa avstånd för överföring.
Med de uppsatta klimatmålen för 2045 krävs dock en stor övergång till elektrifiering av många olika processer som annars baserats på fossila energikällor. Prognoser visar på att vi kommer behöva mer än dubbelt så mycket elproduktion i Sverige mot 2045.
Rapport från Energimyndigheten: ”Energigemenskaper – förutsättningar och förslag på främjandeinsats”
Energimyndigheten har haft ett uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att bilda och bedriva energigemenskaper, och vid behov föreslå ytterligare insatser för att främja sådana gemenskaper.
I rapporten ”Energigemenskaper – förutsättningar och förslag på främjandeinsats” som kom i september 2024 finns följande förslag för att vidareutveckla arbetet:
- En definition på energigemenskaper föreslås införas.
- Energimarknadsinspektionen föreslås få i uppdrag att verka för att nyttor som energigemenskaper kan ge ska speglas i nättariffen.
- Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen föreslås få ett gemensamt uppdrag att ta fram stöd i form av godkända ”typfall” som visar hur delning kan främjas i energigemenskaper.
Vill du veta mer?
Du kan läsa mer om uppdraget och ladda ner rapporten på Energimyndighetens webbplats.
Se filmen som förklarar Energigemenskaper grundläggande:
Energigemenskaper – Självförsörjning och lokal kraft i fokus
Det är varken kostnadseffektivt eller tidseffektivt att fortsätta med ett system som bygger på storskalig produktion som kräver en mycket stor utbyggnad av vårt elnät. Produktion och konsumtion kommer behöva vara mer geografiskt sammankopplat. Då minskar behovet att bygga ut elnätet. Det gäller både storskalig och småskalig produktion.
Medlemmarna äger gemensamt
En utopi vore förstås att all produktion skedde precis på samma plats och samma tid som den konsumeras. Men det går att ha ett större lokalt fokus.
Här kommer begreppet energigemenskaper in. En energigemenskap är en ekonomisk förening där medlemmarna äger en gemensam produktionsanläggning. Anläggningen ska vara lokalt geografiskt avgränsad. Det medför att medlemmarnas konsumtion bland annat kommer matas ifrån den egna närliggande anläggningen.
Förutom att detta kan skapa en lokal elnätsnytta medför en energigemenskap att dess medlemmar får en större egenbestämmanderätt. Möjligheten att råda över sitt eget klimatavtryck men också möjlighet att få större rådighet över sin privatekonomi. En gemenskap bidrar till att öka den sociala acceptansen för lokal förnybar energi och lokala investeringar.
Sverige ligger sist tillsammans med Tjeckien, Polen och Bulgarien.
Genom Ren energi paketet Clean energy for all Europeans package (europa.eu) som antogs 2019 infördes begreppet energigemenskaper i EUs lagstiftning.
Olika definitioner av energigemenskaper beskrivs i förnybart direktivet Renewable energy directive (europa.eu) samt i elmarknadsdirektivet Electricity market design (europa.eu)
Dessa skulle ha implementerats till medlemsländernas nationella lagstiftning år 2021 och har införts genom olika modeller i EU. Sverige är ett av få medlemsländer där detta inte har resulterat i konkreta regelverk rörande energigemenskaper. Se REScoops listning Sweden – REScoop
De två olika definitioner som ges av energigemenskaper kännetecknas av att de är juridiska personer, baseras på frivilligt deltagande och bildar en enhet för medborgare och näringsidkare att kollektivt delta på energimarknaden. De liknar varandra, men är inte helt identiska.
I de två rubrikerna under presenteras de två olika definitionerna som de formuleras i EU-direktiven.
Förutsättningar för egen elproduktion:
villkor och möjligheter i svensk lag
Vad är det då som inte har införts i svensk lagstiftning och varför är det så viktigt att detta faktiskt blir av? För att förstå denna fråga behövs en inblick i vilka kostnader och inkomster som genereras av att producera egen el. Detta är nämligen starkt beroende av boendeform.
För att det ska finnas någon ekonomisk mening att delta i en gemenskap måste det finnas regler som styr hur man kan ta del av den gemensamproducerade elen.
Svensk lagstiftning gynnar stark boendeformen villaägare att producera sin egen el. Då framförallt genom egna solcellsanläggningar.
Detta genom att kostanden för inköpt el minskar samt en inkomst för såld el. Priserna nedan är per använd eller såld kilowattimme.
Kostnad för inköpt el:
• Spotpris beror av marknaden på Nordiska elbörsen
• Tillägg cirka 10 öre
• Elöverföringsavgift 30 öre
• Energiskatt 39,2 öre
• Moms på allt ovan med 25 procent
Inkomst såld el:
• Spotpris, kan variera något beroende av vilket elhandelsbolag du har
• Nätnytta, betalas ut av elnätsbolaget för den genererade elnätsnyttan. För privatperson på Gotland är det 8 öre
• Skattereduktion med 60 öre, max för 15 000 kWh. Endast anläggningar med en högsta säkring på 100 amp
Förstå regelverket:
egenanvänd el och dess påverkan på boendeformer
För att ytterligare förstå de olika förutsättningar som ges beroende av om det är en privatperson eller juridisk person samt boendeformen för en privatperson behövs en redogörelse för dagens regelverk.
För att direkt kunna sänka sin kostnad för minskad inköpt mängd el vidare kallat egenanvänd el får elen inte på något sätt skickats ut på det koncessionspliktiga elnätet Undantag från kravet på nätkoncession (IKN) – (ei.se). Elen ska användas innanför mätaren. Detta är fallet för t.ex. en villa.
Sedan den första januari 2022 finns det regler för hur man får dela el inom och mellan fastigheter Förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857) | Sveriges riksdag (riksdagen.se). Paragraf 22c i förordningen (1997:857) beskriver detta i detalj.
22 c § Ett internt lågspänningsnät för överföring av el från en anläggning som producerar el eller från en energilagringsanläggning får, om anläggningen är direkt ansluten till det interna lågspänningsnätet och lågspänningsnätet inte är en luftledning, byggas och användas utan nätkoncession
1. inom nätinnehavarens fastighet, och
2. mellan byggnader och anläggningar som var för sig även har en anslutning till en ledning eller ett ledningsnät som används med stöd av nätkoncession. Förordning (2022:1391).
Detta öppnar då upp för att det går att utnyttja egenanvänd el (innanför mätaren) i större utsträckning. Dels för olika näringar inom samma fastighet men även mellan närliggande fastigheter. Detta är bland annat väldigt viktigt för flerbostadshus förutsättningar att dela på egenproducerad el mellan de som bor i föreningen.
Utmaningar och ekonomiska ojämlikheter
Men vad gäller om man vill dela el och utnyttja egenanvänd el på längre avstånd? I Sverige har det sedan länge varit fullt möjligt att vara delägare i en produktionsanläggning. Till exempel en solcellspark. Det finns flera sådana exempel i Sverige, som i Kalmar: Solandelar hos Kalmar Energi. Gemensamt för alla dessa anläggningar är att de enbart generar en inkomst för såld solel. Det finns inga regler som gör att en del kan räknas som egenanvänd el på motsvarande vis som för en villaägare.
Eftersom Sverige inte har implementerat några av de direktiv gällande energigemenskaper i svensk lagstiftning är det endast inkomsten för såld el som är den ekonomiska behållningen om man idag vill starta en energigemenskap som inte delar el över ett eget lågspänningsnät. Att dela el över det befintliga elnätet kallas för virtuell delning. Det är en just en virtuell ekonomisk avräkning som sker och ingen direkt delning av el.
Ska boendeformen vara avgörande
Skillnaden i ekonomisk behållning mellan en villaägare och en virtuellt delad energigemenskap beror alltså främst av skillnaden av kostnaden för inköpt el samt såld el. Det är främst
• Energiskatten
• Elöverföringsavgiften
• Skattereduktion för såld el
som utgör den stora skillnaden. Men privatpersoner får även ett så kallat grönt skatteavdrag för investeringen.
Dessa skillnader utgör en stor orättvisa för inkomsten av att äga en produktionsanläggning där det är boendeformen som kan vara den avgörande faktorn. Är det boendeformen som ska avgöra om vi har råd att investera i förnybar energi?
Den 14 december 2023 klubbades förslag till elmarknadsdirektivet igenom. Electricity Market Reform for consumers and annex – European Commission (europa.eu) Där det bland annat står:
”The right to participate in energy sharing shall apply to Small and Medium Enterprises (SMEs) and households, within the same bidding zone or a more limited geographical area as determined by the Member State. Member States may decide to apply this right also to large electricity customers.”
Det handlar alltså om rättigheten till att dela el virtuellt inom ett visst geografiskt område. Innan detta träder i kraft ska det godkännas av Rådet och EU-parlamentet.
Innovativa elöverföringsmodeller
– lärdomar från andra EU-länder
Länder som har varit mer effektiva med att implementera EU:s direktiv kring energigemenskaper har till exempel infört specifika elöverföringsavgifter för energigemenskaper som beror av det faktiska elnätsutnyttjandet.
Exempelvis har Portugal en regel om att elöverföringsavgift enbart betalas för den delen av elnätet som faktiskt utnyttjas. Läs mer om det i vår rapport om virtuell delad el: Energidelning i virtuella nät, vilka förändringar krävs för att det ska bli verklighet? – Energicentrum Gotland.
Det finns även exempel där en egenproducerad el som delas virtuellt får liknande förutsättningar som för egenanvänd el för en villaägare. I Litauen tillämpas virtuell nettomätning.
”Ramverket ger konsumenter möjlighet att tillgodoräkna sig energi producerad utanför hemmet. Detta gör det möjligt för medborgare att dra nytta av till exempel solcellsinstallationer på sina fritidshus medan de befinner sig i sin lägenhet i stan, eller köpa en andel i en solpark. All elektricitet som genereras av solcellssystemet i fråga avräknas kundens elhandelsbalans. Konsumenterna betalar sedan skillnaden mellan sin elförbrukning och elproduktion till leverantören. Standardnättariffer tillämpas på överföringen.”
– Olle Westberg, Energidelning i virtuella nät.
Acceptans och tillhörighet
Det som i dagsläget ändå talar för en virtuellt delad energigemenskap är den skalfördel som ges av att köpa in stora kvantiteter. Det är idag ca dubbel så högt inköpspris per kW för en anläggning på 10 kW i jämförelse med en anläggning på 2 MW. Till det kommer sedan de mer mjuka fördelarna som den sociala aspekten. Acceptans och tillhörighet. Samt det högre egenbestämmandet.
Vidare kan man argumentera för att de som investerat i en energigemenskap är mer benägna att använda den egenproducerade elen på ett mer effektivt sätt. Det finns även ett större intresse för att investera i styrning och lagring för att ytterligare effektivisera sitt lokala energisystem. Det bidrar då till att en aggregering av gemensam flexibla resurser vilket är en väldigt viktig byggsten av vårt framtida energisystem.
Kontakt
E-post Magnus.Jennerholm@gotland.se
Läs mer om energigemenskaper:
Energidelning i virtuella nät- vilka förändringar krävs?
Ladda ner rapporten som belyser vikten av energigemenskaper för Gotlands och Sveriges energiomställning, i linje med EU:s riktlinjer, och understryker behovet av att möjliggöra lokala energisamhällen för att nå klimatmålen.
Månadens ord: energigemenskap
Delning av egenproducerad el i en bostadsrättförening
En folder som ger en översikt av energigemenskaper för flerfamiljshus, deras användningsområden och förutsättningar. Den innehåller information om för- och nackdelar, vägledning för nästa steg samt praktiska exempel på hur energigemenskaper kan fungera i exempelvis en bostadsrättsförening.
Austerlands energigemenskap
Läs om Östergarnlandets gemensamma solcellspark
C-uppsats om virtuell delning
Studie av Rebecka Fristrand, Uppsala Universitet som undersöker den virtuella delningen av el i Sverige, med fokus på den juridiska implementeringen av EU-direktiv och hur detta kan göras ekonomiskt lönsamt.
Mer om energigemenskaper
Ladda ner vår rapport: Energigemenskap Gotland – Hur kan regelverken utvecklas för en snabbare omställning?
