Virtuella energigemenskaper i praktiken
Analys av vilka tekniska fördelar eller nackdelar energigemenskaper innebär jämfört med enskilt ägda solcellsanläggningar.
Vissa kakor (cookies) är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera. De som du kan välja används för att utveckla och förbättra webbplatsen samt anpassa innehåll och funktioner för dig.
Här hittar du projekt som ökar takten i energiomställningen och tar oss mot ett mer hållbart och effektivt energisystem. Vill du också vara delaktig i omställningen? Hör av dig till oss.
Analys av vilka tekniska fördelar eller nackdelar energigemenskaper innebär jämfört med enskilt ägda solcellsanläggningar.
Energiberedskap för gotländska företag. Att öka förmågan att stå stark i både företagarvardagen och i krissituationer.
Tillsammans utvecklar vi ett kostnadsfritt digitalt verktyg för energieffektiviering.
Inom projektet testades en tjänst för lokal energistyrning på Tjauls gård.
Ett samarbetesprojekt mellan öar från Irland, Frankrike, Brasilien och Sverige och med Austrian Institute of Technology som sakkunniga.
Under 12 månader testas den framtagna tariffmodellen från projektet Tariff 1.0. I Tariff 2.0 ska den framtagna tariffmodellen från projektet Tariff 1.0 testas under tolv månader. Effekttariffen baseras på nodprissättning, vilket innebär att den använder sig av en energiavgift som förmedlar både tids- och platsspecifika prissignaler. Unika prissignaler genereras för varje halvtimme och varje nätstation, där genomsnittet i testområdet är drygt tio abonnenter per nätstation.
Hur kan elfordon stötta elsystemet vid en kris, samtidigt som viktiga transporter fortsätter?
Treårigt projekt med fokus på mer effektiv resursanvändning av cement och betong.
Projektet tar fram ett årligt klimatkontrakt för Gotland och utvecklar en gemensam klimatfärdplan och en klimatinvesteringsplan.
Projektet syftade till, att genom innovativ och strukturerad metodik, stötta medborgarinitiativ på Gotland i deras utveckling för energigemenskaper.
Projektet lyfter fram, tar tillvara och vidareutvecklar idéer och befintlig kunskap kring smarta lösningar ur olika perspektiv - digitala, tekniska och finansiella.
Faktum är ett tvärsektoriellt projekt för en hållbar framtid med syfte att minska klimatpåverkan och samtidigt minska barns negativa hälsoeffekter.
Tariffprojektet pågick under ett och ett halvt år. Tio testpiloter på Östergarnslandet medverkade. Därefter tog projektet Tariff 2.0 vid.
Ett projekt inom Energipilot Gotland. Gotland Tech Development i samarbete med Helios Nordic Energy, METS Technology AB och ABB AB.
Världens första trådlösa elväg för buss och tung lastbil. Ett projekt inom Energipilot Gotland.
En digital plattform för att underlätta utveckling av regional ladd- och drivmedelsinfrastruktur.
Detta var ett projekt inom Energipilot Gotland, som nu är i kontinuerlig drift på Gotland.
Metoden Mobilitetspusslet fokuserar på mobilitetslösningar, i syfte att skapa ett hållbarare och tillgängligare Gotland för alla, året runt.
Ett projekt inom Energipilot Gotland. Kombinationen elbilar och smarta elmätare gör att den förnybara energin kan stanna på Gotland.
Projektet förenar Gotlands speciella förhållanden med pågående forskning och utbildning om energiomställning och vindkraft.
I det här samarbetsprojektet beskrivs hur energidelning i virtuella nät skulle kunna bli en verklighet i Sverige.
Projektet Got Heats syfte var att skapa en helhetsbild av Gotlands värmesektor i dag och i framtiden.
Ett projekt inom Energipilot Gotland. Fokus var på mer hållbar pendling för anställda hos Gotlandshem och Region Gotland.
Tillsammans med flera universitet och företag skapar Cementa fördjupad kunskap om möjliga vägar mot en elektrifierad cementproduktion.
Projektet Cykelvänlig arbetsplats är avslutat, men formatet lever vidare i det nationella projektet Cykelvänligast.
Ett projekt inom Energipilot Gotland. Elektrifiering av tunga transporter är en viktig del av den omställning som krävs för att möta Sveriges klimatmål.
Tillsammans har vi gotlänningar satt målet att vara klimatneutrala 2040. Folkbildningskampanjen tog avstamp i det och pågick under tre år.
Insatsprojektet drevs av Energi- och klimatrådgivningen runtom i Sverige åren 2021 till 2023.
I spåren av pendemin drev Energicentrum projektet ”Energiomställning för gotländska företag” mellan 2021 och 2023.
Ett projekt inom Energipilot Gotland. Nygarn Utveckling AB undersökte förutsättningarna för ett lokalt, andelsägt energisystem.
Ett EU-projekt Geab deltog om hur elnätet kan nyttjas mer flexibelt och hur nya kunder kan ansluta i områden där det råder kapacitetsbrist.
Inom ämnesgruppen Kulturvård vid Campus Gotland bedrivs sedan 25 år tillbaka tvärvetenskaplig forskning om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Den övergripande utmaningen är att hitta energieffektiva lösningar som inte förstör byggnaders kulturvärden.
Projektet frågade sig vilka förutsättningar det finns för fossilfri produktion av köttprodukter, hela vägen från bonde till konsument.
Idrottsanläggningen är unik, inte som anläggning betraktat, men som energiförbrukare. Projektet gjorde bland annat en energikartläggning.
Projektet har sammanställt en handbok som behandlar hur en kan arbeta för att integrera energi, klimat och robusthet i fysisk planering.
Det här miljöfordonsprojektet jobbade för att få fler gotländska småföretagare att byta till fossilfria fordon.
Hur hanterar lagen konflikten mellan en ökad energieffektivisering och bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader?
REACT-projektets mål var bland annat att minska pilotöarnas energianvändning med 10 procent.
Företaget Waila har i projektet E-kol-ogiskt! genomfört fältförsök för att utvärdera användning av biokol som gödning.
Projekt handlade om att bidra till en ökad användning av el och biogas som transportbränsle, i linje med nationella mål.
Syftet med satsningen var att bidra till uppfyllandet av Sveriges 2030-mål, att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent.
I det här projektet har en handbok tagits fram, ladda ner den här.