Faktum– Framtiden är aktiva ungas mobilitet

Faktum är ett tvärsektoriellt projekt för en hållbar framtid med syfte att minska klimatpåverkan och samtidigt minska barns negativa hälsoeffekter. Projektet bygger på tidigare forskning om barns aktiva transporter men med helt ny teknisk innovationslösning utifrån modellen CERO, utvecklad på KTH.

Tillsammans kan Region Gotland genom Energicentrum och KTH skapa förändring i barnens aktiva mobilitet och en grund för system- och infrastrukturplanering. En verklig förändring för en hållbar, aktiv och klimatneutral framtid.

Klimatpåverkan från bilresor behöver minskas i Sverige för att nå de nationella målen. Ungefär 70 till 80 procent av resor i tätorter är kortare än tre till fyra kilometer. Samtidigt är de korta bilresorna smutsigast, räknat per kilometer, där bensinförbrukning och koldioxidutsläpp är cirka 35 procent högre de första fem kilometerna. I Visby överskrids miljökvalitetsnormen för skadliga partiklar, PM10, i stort sett årligen vilket tros bero på biltrafiken.

Samtidigt finns stora folkhälsoutmaningar i det gotländska samhället med inaktivitet, övervikt och psykisk ohälsa. Hos gotländska barn i åldern tio till elva år rör sig endast fyra av tio enligt rekommendationerna och cirka en av fyra har övervikt eller fetma.

Gotland är biltätast i Sverige och bilen används vid relativt korta avstånd med kortaste körsträckan i landet per person och år. De korta körsträckorna tillsammans med resvaneundersökningen på Gotland visar att det finns en stor överflyttningspotential från korta bilresor, max fem kilometer, till cykel eller gång.

Fokus på gotländska barns resor

Flertalet studier finns om orsaker varför folk väljer bilen och hur man kan erbjuda alternativ för att ta sig till jobbet eller matbutiken. I huvudsak ligger fokus på de vuxnas bilresor. För en hållbar framtid och för att minska bilresorna framöver behöver vi även fokusera på barnens resvanor. I projektet Faktum– Framtiden är Aktiva Ungas Mobilitet, ligger fokus på barns aktiva mobilitet utifrån resor till och från skolan och fritidsaktiviteter, i samklang med barnkonventionen där barn ska inkluderas i beslut som gäller dem. Med aktiv mobilitet menas ökad rörelse i vardagen genom till exempel gång och cykel till skola, jobb och fritidsaktiviteter.

Region Gotland har en unik möjlighet, med både det kommunala och regionala uppdragen, att på ett lättrörligt sätt bygga upp testbäddar för att hitta bestående lösningar för barnens aktiva mobilitet. Docent Robért har med sin forskning inom mobility management och modellen CERO möjlighet att bygga upp en världsunik modell utifrån barnens rörelsemönster för att stödja processen mot mål inom transportområdet.

CERO-metoden är central för projektet

Modellen är en analysmetod utvecklad på KTH som bygger på backcasting, där statistisk, beteendemodellering och lönsamhetsanalyser ligger till grund för att identifiera optimala vägar mot klimatmålen.

De börjar med att kartlägga barnens beteendemönster när det gäller resor till skolan och fritidsaktiviteter samt gör intervjuer med både barn och föräldrar. Fokus är på barn som går i grundskolan i tätort. Efter datainsamling skapas tillsammans med KTH, andra förvaltningar och skolbarnen en åtgärdsplan där det brett tas fram olika möjliga lösningar som baserar sig på analyser från datainsamlingens resultat.

Barnrättskonsulterna har genomfört fördjupande samtal och workshop med barnen. Sedan får skolbarnen och föräldrar vara med under en testningsfas där åtgärdsplanens förslag implementeras. Testningsfasen efterföljs av ännu en runda av datainsamling, utfört på samma sätt som i början för att systematiskt jämföra resultat.

Läropaket och nationella rekommendationer

Projektets slutprodukt är förslag på hur vi redan i planeringsfasen av infrastruktur och regelverk kan tänka annorlunda för att möjliggöra barnens aktiva mobilitet till skolorna och framtidsaktiviteter. Förhoppningsvis kan vi inspirera skolor, barnen och föräldrar att fortsätta med de olika åtgärder som har tagits fram under projekttiden.

Ett läropaket tas även fram, så att andra kommuner och regioner också kan ta del av arbetet. Barnrättskonsulterna bidrar i arbetet med att ta fram nationella rekommendationer för hur man kan jobba på ett barnrättssäkrat sätt med transportfrågor av detta slag.

Barns resande– en del av Bostadsboken

Statistik från Fakrum-projektet går även att ta del av via Region Gotlands digitala Bostadsboken. Den visar historisk planering, statistik och fakta samt fungerar som ett kunskapsunderlag för utveckling av boende, näringsliv och service: Barns resande, Bostadsboken.

Projektfakta

Faktum drevs av Region Gotland genom Energicentrum och KTH. Energicentrum bidrog med projektledare och kommunikatör samt en projektmedarbetare som deltog från en annan förvaltning.

Projektet finansierades av Vinnova och pågick från augusti 2023 till och med februari 2026.

Ladda ner slutrapport, läroplan och broschyr för barn