Bostadsrättsförening

Förordningen i korthet

Tidigare regler:

Ett internt nät, på vilket el överförs till anläggningar och byggnader som inte är avsedda som bostadshus och som ligger i omedelbar närhet till ett bostadshus, får byggas och användas utan nätkoncession (6 § i IKN-förordningen). När det gäller just i omedelbar närhet förklarar förordningsmotiven detta med avgränsningen till begreppet gårdstomt.

Ny bestämmelse:

Ny bestämmelse om delning av energi i kraft 1 januari 2022, omarbetad från och med första oktober 2022.

Ett internt lågspänningsnät för överföring av el från en anläggning som producerar el eller från en energilagringsanläggning får, om anläggningen är direkt ansluten till det interna lågspänningsnätet och lågspänningsnätet inte är en luftledning, byggas och användas utan nätkoncession

1. inom nätinnehavarens fastighet, och
2. mellan byggnader och anläggningar som var för sig även har en anslutning till en ledning eller ett ledningsnät som används med stöd av nätkoncession. Förordning (2022:1391).
Som exempel finns ett beslut där den nya 22 c § p. 1 har prövats vad gäller delning av energi inom en fastighet med ärendenummer 2021-100077.

I beslutet 2021-100077, första stycket på sida fem, anger Energimarknadsinspektionen att: ”För ett ledningsnät inom en och samma fastighet krävs det endast en anslutning till överliggande nät när det gäller delning av energi, oavsett vad det är för typ av byggnader och anläggningar (22 c § första punkten IKN-förordningen)”. Du hittar beslutet i Energimarknadsinspektionens e-diarium.

Dela el mellan olika fastigheter?

När det gäller att dela el till en närliggande fastighet har utredningen ansett att om nätet ska få dras utanför den egna fastigheten bör dock nätet vara begränsat till att vara ett komplement till det koncessionerade nätet.

I förordningen står det att det måste finnas ”beaktansvärda” skäl för att dela el för annans räkning. Vid bedömningen av om det finns beaktansvärda skäl ska hänsyn tas till hur överföringen påverkar den nätverksamhet som bedrivs av den berörda nätkoncessionshavaren och till kostnaderna för att ansluta berörda elanvändare till det nät som används med stöd av nätkoncessionen.

Ansök om bindande besked:

Vill ni ansöka om bindande besked hos Energimarknadsinspektionen så görs den digitalt per e-post till registrator@ei.se. Det finns ingen mall eller dylikt.

Beskriv den aktuella situationen och bifoga karta eller ritning som beskriver ledningen/ledningsnätet alternativt den planerade ledningen/ledningsnätet samt uppgift om var det aktuella området för ledningen/ledningsnätet finns, till exempel en adress och fastighetsbeteckning.

Omfattar ansökan byggnader och eller anläggningar, förklara vad det är för byggnader och eller anläggningar. Det här behöver anges:

• Syftet med ledningen/ledningsnätet. Fakta om servis/serviser, elnätsabonnemang och elnätsföretaget i det aktuella området. Företräder du den som äger eller kommer äga ledningen/ledningarna behöver du en fullmakt som styrker ditt uppdrag.
• Vem som är sökande.
• Företräder du den som ansöker behöver du fullmakt.
• Fakta om servis/serviser, elnätsabonnemang och vem som har respektive elnätsabonnemang.
• Karta eller ritning som beskriver ledningen/ledningsnätet.
• Adress och fastighetsbeteckning/-ar.
• Typ av byggnad/byggnader som omfattas.
• Typ av anläggning/anläggningar som omfattas.
• Vem som avser att bygga eller använda en ledning/ett ledningsnät.
• Vem som har områdeskoncession i det aktuella området.
• Ledningens/ledningsnätets spänning.
• Varför omfattas ledningen/ledningarna av undantaget från kravet på nätkoncession.

Sekretess

Avser ansökan ett skyddsobjekt och det föreligger sekretess är det bra att vara tydlig med vad som är skyddsvärt och om möjligt med hänvisning till aktuella sekretessbestämmelser.

Vad leder ansökan om bindande besked till?

Får Energimarknadsinspektionen in en ansökan om bindande besked måste myndigheten fatta ett beslut.

Ett bindande besked är ett överklagningsbart beslut. Ett bindande besked svarar enbart på frågan om ett ledningsnät är undantaget från kravet på koncession eller inte. Någon annan prövning, till exempel miljöprövning, görs inte. Ett bindande besked blir praxisbildande och vägledande för liknande situationer som beslutet omfattar.

Krav på IMD för uppvärmning (värme) gäller bara om byggnaden har dålig energiprestanda:

• Över 200 kWh/m² och år i primärenergital (i större delen av Sverige).
• Över 180 kWh/m² och år i norra Sverige (Jämtland, Västerbotten, Norrbotten).

IMD för varmvatten gäller bredare:

• Nya flerbostadshus = alltid krav.
• Vid större ombyggnad eller nyinstallation av tappvarmvatten = krav.

IMD gör att hushåll själva kan påverka sin kostnad genom sitt beteende. Till exempel:

• Lägre innetemperatur = lägre kostnad.
• Mindre varmvattenförbrukning = lägre kostnad.

IMD krävs inte om:

• Det är tekniskt svårt eller inte möjligt.
• Det är ekonomiskt orimligt.
• Byggnaden är särskilt skyddsvärd, till exempel kulturhistoriskt.
• Byggnaden inte har lämpligt system, till exempel vissa luftburna värmesystem.

Observera! IMD för el är inte ett lagkrav.

För att IMD och solceller ska fungera i en bostadsrättsförening behövs i praktiken tre saker:

1. Solceller på taket som producerar el.
2. Ett IMD-system som mäter hur mycket el varje lägenhet använder.
3. Gemensam elhantering där föreningen har ett elavtal för hela huset istället för att varje lägenhet har ett eget.
   

Hur fungerar det?

1. Solcellerna producerar el. Elen används först i fastigheten, till exempel för hissar, ventilation och tvättstuga.
2. Överskottet går till lägenheterna. Om solcellerna producerar mer el än gemensam förbrukning, fördelas resten ut till lägenheterna.
3. IMD mäter varje lägenhets förbrukning. Varje lägenhet får en mätare som visar exakt hur mycket el man använder.
4. Föreningen skickar en elräkning. Du betalar bara för din egen användning – men via föreningen, istället för ett eget elbolag.

Fördelar:

• Mindre behov av köpt el från elnätet
• Lägre elnätskostnader, eftersom allt samlas i ett system.
• Egen solel används direkt i huset och man slipper därmed skatt och moms som annars påförs köpt el.

Att tänka på:

• Det är viktigt att dimensionera solcellsanläggningen till fastighetens egna elbehov.
• Som lägenhetsinnehavare går det inte att välja sitt eget elavtal
• Finns det medel för investeringen, eller behövs lån?
• Föreningen, eller en förvaltare, måste hantera mätning, debitering och avtal.