Lagring

Det behövs en viss fallhöjd och storlek på dammen för att det ska kunna vara lönsamt i förhållande till andra lagringstekniker. På Gotland har vi inga större fallhöjder och det kan därför bli svårt att räkna ihop ekonomin. Men i kombination med resiliensperspektivet kan pumpkraft ändå vara intressant.

För att vi ska ha en motståndskraftig lagring på Gotlands behövs flera olika tekniker där pumpkraft skulle kunna vara en. Energicentrum har tagit initiativ för att detta ska utredas närmare. Genom projektet Energiö Gotland görs 2026 en utredning, via konsultföretaget WSP, för pumpkraft på Gotland som är finansierat genom EU-medel.

Hemmabatterier har sjunkit stadigt i kostnad. Det ges även en rejäl skattereduktion på 50 procent genom stödet Grön teknik. Men än så länge har det främst varit värt att investera i batterilager för de som kunnat delta på den nationella balansmarknaden, vilket Gotland inte kan. För att rättfärdiga köpet, trots 50 procent i avdrag, krävs andra incitament. Som till exempel att klara av strömavbrott.

Det är viktigt att vara medveten om att det även krävs annan teknik för att batteriet ska kunna användas tillsammans med en solcellsanläggning vid strömavbrott. Det krävs en nätfrånskilljare, en hybridväxelriktare samt ett eget jordtag.

Andra användningsområden är att öka egenanvändningen för din egenproducerade el och att tjäna pengar genom arbitrage. Men det ger fortfarande en lång återbetalningstid när vi inte kan delta på balansmarknaden. Dessutom står Vehicle-to-Grid, V2G, inför dörren och då kommer batteriet i elbilen att bli tillgängligt. Bilbatterierna har ofta större lagringskapacitet än ett typiskt hembatteri. Ett hembatteri är oftast på 10 kilowattimmar medan en elbil har någonstans mellan 50 och 100 kilowattimmar. Dock används ju bilen även till annat än som lagringsenhet.

Ska du då satsa på ett batteri till din solcellsanläggning? Det beror på just dina förutsättningar och preferenser. Än så länge är det inte riktigt ekonomiskt försvarbart, men det kan ändras framöver. I synnerhet när vi får delta på balansmarknaden efter 2030, då nya fastlandsförbindelsen är planerad.

Det pratas en del om vätgas som den nya lagringsmetoden som ska lösa många olika problem. Det har även satsats stora summor från EU för att främja lagring via vätgas. Men trots detta är det fortfarande en för dyr teknik för att det ska kunna vara kommersiellt gångbart. Utvecklingen har tagit längre tid än många hoppats på och flera storskaliga projekt har lagts ned för att det kostat för mycket pengar.

Vätgas har den fördelen att den går att långtidslagra. Nackdelen är att det tar mycket energi att producera vätgas samt att volymen att lagra är mycket stor. För att minska lagringsvolymen kan den komprimeras eller göras flytande genom nedkylning. Men även detta är energikrävande.

Det är främst användbart med vätgas om det finns tillgång till mycket överskottsenergi. Helst i kombination med att det finns ett värmebehov, eftersom det avges värme i själva produktionsprocessen.

Om Gotland får de stora vindkraftsparkerna till havs, som än så länge inte fått tillstånd av regeringen, så skulle vätgas vara en väldigt bra produkt från överskottsel. El som annars skulle säljas för låga priser eller till och med för minuspriser. Här kan vätgasen ge en prisvärd produkt i kombination med storskalig vindkraft.

Att producera vätgas på gårdsnivå är än så länge för dyrt och det krävs ett genombrott för att komma över kostnadsspärren. Läs mer om vätgas på Vätgas Sveriges webbplats: vatgas.se

Destination Gotland satsar på vätgas som ett möjligt bränsle för deras nya färjor. Läs mer på Gotlandsbolagets webbplats: Gotlandsbolaget.se/destination-zero