Barnen visar oss vägen framåt – genom projektet Faktum

Hur vill gotländska barn ta sig till skolan och till aktiviteter? Och vad kan vi vuxna göra för att ge barnen det inflytande som de har rätt till genom barnkonventionen? Ta del av projektets undersökningsresultat, metodstöd och rekommendationer.

Inom Faktum-projektet har en omfattande datainsamling kring barns resvanor gjorts. Cirka 800 gotländska barn har deltagit och djupintervjuer har genomförts. Resultaten visade en tydlig trend; många barn skjutsas med bil trots att de skulle kunna gå, cykla eller åka buss.

Vid en skola i Visby var siffran högst, 45 procent. Detta trots att 71 procent av eleverna hade max fem kilometer till skolan.

Undersökningen visade genomgående att barnen var positiva till att gå eller cykla mer, särskilt om de kunde göra det tillsammans med vänner eller syskon.

Petra Ahlman, projektledare för Faktum, lyfter här fram några samlade reflektioner. Under två och ett halvt år har hon, tillsammans med KTH, Barnrättskonsulterna och barn- och elevhälsan inom Region Gotland, riktat ljuset mot barns inflytande över transportfrågor.

– När främst bekvämlighet och små tidsvinster får styra och valet blir transport med bil, försvinner ofta de viktiga fördelarna med barns självständiga och aktiva färdsätt: daglig rörelse, självförtroende som medtrafikant, självständighet, ansvarstagande och ökat välbefinnande. Detta behöver lyftas i dialogen med föräldrar, så att de i större utsträckning reflekterar över sina vardagliga transportval. Samtidigt behöver regionen fortsatt arbeta för att tydliggöra att dörr-till-dörr-skjutsning inte är nödvändig, vilka alternativ som finns och vad de för med sig.

Fokus på barn i åldrarna 11 till 16 år

Faktum-projektet har fokuserat på barn i åldrarna 11 till 16 år, en grupp där resvanorna ofta förändras i och med ökad självständighet och där risken för ökat bilberoende är som störst.

– Min erfarenhet från arbetet med barnen är att det är av yttersta vikt att vi öppnar upp för att ta emot deras synpunkter och inkluderar dem i beslutsprocessen. Vi kan inte skapa lösningar på egen hand, för vi är alltför präglade av våra egna vuxenperspektiv och våra stuprör. Ett konkret exempel är att bussarnas tider inte alltid är synkade med skolstart och skoldagens slut. Den typen av insikt hade aldrig kommit fram utan en direkt dialog med barnen. Transportfrågor kräver sektorsövergripande samarbete och barns röster hjälper oss att se just det. Barns idéer är inte bara insiktsfulla; de påminner oss om att hållbara lösningar ofta är enklare än vi gör dem till.

Sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag, och kräver att barn involveras i beslut som berör dem. Barnkonsekvensanalyser, BKA, används för att omsätta konventionen i praktiken, men tillämpningen varierar mellan olika kommuner.

– Det jag som projektledare främst bär med mig är en oväntad men viktig insikt: att lyssna på barn och tänka på barns behov upplevs fortfarande som något ”extra” snarare än som en självklar del av planeringen av transporter och samhällsstruktur. För att förändring ska bli möjlig behöver vi inte bara prata om barns röster, utan också bygga en organisation som skapar tid, mandat och förutsättningar att lyssna på dem och agera därefter.

Nästa steg: ett digitalt beslutsstöd

– Mot den bakgrunden tar projektet nu ett första steg genom att utveckla ett digitalt beslutsstöd där resultaten från projektet samlas. I beslutsstödet synliggörs barns röster, kartläggningar och analysdata på ett sätt som gör dem tillgängliga och användbara för planerare, strateger och beslutsfattare i hela regionen. Ambitionen är ett användarvänligt format som gör det enklare att integrera barnens perspektiv i det dagliga planerings- och prioriteringsarbetet. För att inte låta resultaten från nästan 800 barn gå förlorade utformas beslutsstödet som en öppen digital berättelse, tillgänglig för alla att ta del av. Tanken är att sidan ska vara lätt att använda, kunna filtreras utifrån geografi, målgrupp och transportsätt, och på sikt bli en naturlig del av regionens planeringsprocesser och ett konkret verktyg för att ta hänsyn till barn i praktiken. Du hittar underlaget i Bostadsboken, se länk längre ner på sidan.

– För att barnkonventionen ska bli verklighet behöver barns rättigheter breddas till att omfatta alla samhällsområden, inte bara de mest naturliga. Kommuner och regioner behöver formulera transportuppdrag på ett mer genomtänkt vis. I dag är uppdragen ofta smala och saknar helhetsperspektiv. För att möjliggöra hållbar mobilitet krävs samordnade uppdrag med tydliga mål och som kopplar an till övergripande målbilder och visioner. Ett sätt framåt är tillfälliga, tvärfunktionella team med flera perspektiv, och där ansvaret fördelas mellan flera enheter.

Läs Petra Ahlmans samlade reflektioner i Faktums slutrapport, från sida 46. Du hittar den på projektsidan, där samtliga underlag finns samlade. Se längre ner på denna sida.

”En skyndsam energi- och klimatomställning”

Projektet Faktum och Energicentrum Gotland tar i sitt arbete avstamp i regionfullmäktiges beslutade prioritering ”En skyndsam energi- och klimatomställning”. Att minska klimatpåverkande utsläpp är avgörande för framtiden och för att nå ett klimatneutralt Gotland 2040.

Vill du veta mer?

Kontakta gärna Petra Ahlman, projektledare Faktum, Energicentrum Gotland. Telefon 0498- 26 97 10 eller e-post petra.ahlman@gotland.se.