När världen behöver en ny elnätstariff – ring Carl
Som ung ville Carl bli Stålmannen och rädda världen. Men manteln byttes mot en våtdräkt och kosan styrdes mot vindsurfingens ö, Gotland. Efter universitetsstudier inom ekologi och energiteknik, och lärarjobb på Campus Gotland inom energiomställning, seglade han hösten 2023 in hos oss på Energicentrum. Här återuppstod tanken om att rädda världen – den här gången med en ny elnätstariff.
Vilken är din roll på Energicentrum?
– Den har varit som projektkoordinator för projekten Tariff 1.0 och 2.0 där vi verkat fram en ny typ av smart effekttariff. Nu och framöver jobbar jag med ett flertal andra projekt som i stort sett bygger vidare på den utveckling av tariffmodeller vi startade med. I detta arbete har jag med min kollega Magnus, samt Geab, Plexigrid och Ngenic, lyckats etablera ett banbrytande system för styrning av flexibilitet. Mitt jobb i detta är och fortsätter att vara att verka fram alla olika delar, skriva rapporter och tänka ut lösningar och bra strategier. Kärnan i tariffsystemet är energipriserna som baseras på den lokala obalansen, vilket effektivt leder till ökad balans, ökade incitament till flexibilitet samt en ökande självförsörjningsgrad.
Kanske låter det oviktigt, men olika incitament här i världen när allt läggs ihop är centrala för hur världen ser ut och utvecklas. Alla incitament borde såklart vara smarta och leda till långsiktig hållbarhet. Men här och nu är det just det snäva området: smarta elnätstariffer som jag fokuserar på, även om jag är djup oroad, men också intresserad och har goda idéer och lösningar för hur ett bättre klimat, en mer resilient natur, och en mer fredlig samvaro på jorden kan åstadkommas. Men, de smarta effekttarifferna, ja de behövs de också, för ett mer hållbart elnät och som ett steg mot förmågan att överleva på enbart distribuerade och flödande energikällor.
När vi bygger för framtiden krävs robusthet och beredskap. Nätets förmåga att leverera ö-drift bör säkerställas på många nivåer. Målet kan ännu vara att behålla ett stort och sammanhållet elnät, även om det finns risker i detta där stora städer blir mer sårbara om något sker som förhindrar energiförsörjningen. Men ett nät vill vi ha och det är på många sätt strategiskt bra med större nät. Och, visst vill vi även hjälpa varandra – inklusive alla – här i världen?! I detta nät bör beredskap byggas in överallt. Eftersom det ger ökad trygghet utifall det oförutsedda inträffa, det minskar förluster och det minskar kostnader för nätutbyggnad.
För att nå målet krävs fler åtgärder än bara den smarta effekttariff som Tariff 2.0 tagit fram. Ett mycket intressant exempel är realtidsprissättning, om du frågar mig.
Realtidsprissättning låter som grekiska, men detta med ”smarta” effekttariffer, blir det inte för komplext?
– Om du känner dig orolig, välj en annan enklare tariff! För det bör vara valbart för vanliga hushåll. När du känner dig redo, och har styrbar flexibel utrustning, sköts all styrning per automatik. Svårt? Om nätet i anslutningspunkten saknar problem är energipriserna alltid låga. Men, med ökad trängsel stiger priserna. Först vid mycket hög belastning stiger priset till just så höga nivåer att det räcker för att hindra problem i nätet. Och om du ofta drabbas av höga priser vid din anslutningspunkt återfår du, linjärt med ditt årsmedelpris, en linjärt högre andel av samtliga till nätföretaget inbetalade energiavgifter. Denna återbetalning återbetalas lika per kilowatt. Så om du och någon långt bort har samma rullande årsmedelvärde på energipriset, och exakt samma anslutningsstorlek, så sänks er fasta avgift med exakt lika mycket.
Vad bidrar du med?
– Försöker åtminstone, att rädda världen. Det behövs en ekonomisk omställning,både med smartare ekonomiska incitament i det lilla,smarta effekttariffer, och ett ekonomiskt system som inte resulterar i överanvändning av naturresurser, krig och elände. Jag ser en potential hos mänskligheten, om vi bara kan få slippa att matas av propaganda och bristande narrativ om världens belägenhet. Med respekt, neutralitet och samarbete kan människan nå oändligt långt. Men, den som inte tror på förändring blir själva en del av problemet. För förändringen är tyvärr nödvändig.
Vad har du gjort tidigare?
– Kom till Gotland som 19-åring för att plugga på Högskolan på Gotland. Det blev studier i ekologi och sedan även energiteknik, inklusive annat. Efter examensarbetet jobbade jag med det gotländska företaget Waila, där vi sökte och fick stöd för biokolforskning. Kort därefter fick jag jobb som universitetsadjunkt på Uppsala universitet Campus Gotland, på avdelningen Vindenergi. Där jobbade jag med deras distansutbildningar i vindkraft och hållbar energiomställning. Det blev fyra roliga och intressanta år, inklusive fortsatt breddning av perspektiv. Den sista resan på Energicentrum Gotland påbörjades i september 2023, och här stormtrivs jag verkligen!
Vad inom energiomställningen engagerar dig allra mest, och varför?
– Beredskap. För att jag förväntar mig extremt svåra tider inom kort. Kan kalla det överlevnadsinstinkt.
Drömyrke som barn?
– Jag ville bli Stålmannen, och rädda världen! Nu vill jag nog hellre bli yakisuki-mannen.
Vad gör du helst på fritiden?
– Familjemys, bad, vindsurfing, segling, skidor/snowboard, running-streak, att läsa, politikutveckling.
Vad ger dig energi?
– Frisk luft, tystnad, levande natur och barnskratt.
Vad inspireras du av?
– Partiet Vändpunkt, Glenn Diesen, Pascal Lottaz, Jeffrey Sachs, Howard Dryden, Walter Jehne, Elaine Ingham, Nate Hagens, Roy Casagranda, Johan Rockström, Raoul Peck, Liv Boeree, Daniel Schmachtenberger, Positiva Pengar med flera.
Favoritplats? Smultronställen på Gotland?
– Hamra, Vändburg, Brissund, Själsö, Grogarnsberget, Valleviken och många flera.
Dold talang? Något få vet om dig?
– Kan bygga saker, om än jag är långsam men ändå ihärdig och noggrann.
Bästa energispartips?
– Skaffa trädgård, solceller, natriumjonbatterier och styrbar värmepump. Sänk storleken på din huvudsäkring. Gå, spring och cykla. Lev livet på allt vad Gotland ger, det stärker Gotlands självförsörjningsförmåga och minskar energiberoendet. Sist men inte minst; våga anta utmaningen att försöka förstå andra människor oavsett hur jobbigt det kan vara. Kan vi slippa missiler och drönare på detta sätt så sparar vi mängder av energi.
Kontakta Carl!
Carl Brundin, projektkoordinator
e-post carl.brundin@gotland.se
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 22 april 2026