ALLA PROJEKT / ENERGIGEMENSKAPER / LAGRING

Tariff 2.0 – pilottest för kapacitetsbaserade elnätstariffer

I Tariff 2.0 ska den framtagna tariffmodellen från projektet Tariff 1.0 testas under tolv månader. Effekttariffen baseras på nodprissättning, vilket innebär att den använder sig av en energiavgift som förmedlar både tids- och platsspecifika prissignaler. Unika prissignaler genereras för varje halvtimme och varje nätstation, där genomsnittet i testområdet är drygt tio abonnenter per nätstation.

Syftet med testet är att se hur den lyckas med att påverka testpiloternas beteenden. Testpiloterna är små- och medelstora företag samt privata hushåll på Östergarnslandet. De främsta målsättningarna med projektet är att verifiera att tariffen främjar ett effektivt nyttjande av elnätet och att den även fördelar nätkostnader på ett rättvist och kostnadsreflektivt sätt.

För detta krävs incitament så att abonnenter svarar med efterfrågeflexibilitet och nätnytta vid hög belastning – det vill säga när det är angeläget för elnätet. Vid all annan tid, när abonnenters beteende är av mindre betydelse för elnätet, är beteendet även av mindre betydelse för abonnenternas nätkostnader. Vid dessa tillfällen är det istället viktigare att de kan följa spotprisets variationer.

Automatisk styrning – följer både tariffen och spotpriset

Styrning för att främja god elkvalitét, (styrning av spänning) är också ett utvecklingsområde för Tariff 2.0. Det kan både handla om att generera prognosticerade och sekundsnabba styrsignaler.

Testpiloterna har automatisk styrning installerad för testets räkning, som följer både tariffen och spotpriset samtidigt. Hur denna styrning fungerar styrs oberoende av tariffsystemet. Styrningen baseras istället på algoritmer som ska tjäna abonnenternas ekonomi och behov på bästa sätt. Den här automatiserade styrningen övervakas och utvärderas.

Digital tvilling

Som ett verktyg för att analysera allt detta har en digital tvilling utvecklats och anpassats för det specifika testområdet. Tack vare denna kan simuleringar göras för hur elnätet påverkas av olika grad av flexibla resurser hos abonnenterna. Detta är ett viktigt verktyg då antalet testpiloter är relativt litet.

Sociala dimensioner

Ytterligare faktorer som ska undersökas är kundnöjdhet samt upplevelser. Detta görs för att fånga upp eventuell problematik som rör sociala dimensioner, och att så långt det är möjligt bereda ett komplett paket med lösningar till elnätsbranschen.

Testområde och praktiska förutsättningar

Projektets testområde på Östergarnslandet, är en del av östra Gotland. Här finns en av Gotlands fördelningsstationer som transformerar ned spänningen från regionnätet till lokalnätet. Under denna station har projektet analyserat det lokala elnätet och byggt upp en kapacitetskarta samt en digital tvilling. Här finns det cirka 1700 kunder och 150 nätstationer. Det betyder att vi kan ge 150 unika prissignaler. Dock är det endast tio stycken testpiloter i projektet under totalt fem av dessa nätstationer.

Testpiloternas debitering – inte högre än föregående tariff

För att det ska bli så verklighetsbaserat som möjligt ges testpiloterna möjlighet att debiteras efter den framtagna tariffen. Dock har de fått en säkerhet att de inte betalar ett högre pris än deras föregående tariff. Det betyder att båda tarifferna används samtidigt och de betalar för den billigaste, utslaget över hela testperioden. Å andra sidan sätts en gräns för hur mycket billigare det kan bli ifall att tariffen skulle slå alltför väl för vissa kundgrupper.

Energimarknadsinspektionens regulatoriska sandlåda nyttjas

Projektet använder den regulatoriska sandlåda som är tillgänglig sedan 2016 genom Energimarknadsinspektionen. Där ges möjlighet att testa nya tariffmodeller under max en treårsperiod, förutsatt att det leder till ett effektivare nyttjande av elnätet.

Projektfakta

Energicentrum Gotland är projektägare. Gotlands elnät AB är projektpartner och enda operatör för hela Gotlands elnät. Projektets drivs i samarbete med Plexigrid och Ngenic. De står för analysverktyg och kundgränssnitt.
Finansiering sker med 40 procent från den europeiska regionala utvecklingsfonden och statliga 1:1 medel genom Tillväxtverket, samt med statligt anslag, 1:1 medel genom Region Gotland.
Budget: 2 440 000 kronor.
Projektperiod: Första februari 2025 till sista april 2026.