Gör skillnad

Privatperson

Vi behöver alla hjälpas åt för att Sverige ska nå det nationella klimatmålet om att ha noll nettoutsläpp till år 2045. Vi på Gotland ska visa vägen och gå före i energiomställningen.

Här kan du som privatperson läsa mer om vad du kan göra för att gå mot en mer hållbar livsstil. Vill du producera egen el, är det dags att byta värmesystem eller funderar du på hur höga klimatutsläpp din arbetspendling skapar? Vi har samlat information, tips och råd till dig.

På Energicentrum erbjuder vi personlig rådgivning – oberoende och kostnadsfritt.
En kvinna och två barn som vattnar i trädgårdslandet
Elbil som står i ett garage

Gå till avsnitt

Gå till avsnitt

Mobilitet

För klimatets skull behöver vi ställa om  sättet vi tar oss fram på. Mobilitet handlar om att göra smarta och hållbara val i vardagen. Ett smart och hållbart val kan innebära att välja färdmedel efter tillfälle och behov. Ditt behov kan variera från dag till dag – därför bör även val av färdmedel variera. Av rutin och van väljer vi samma typ av färdmedel utan att reflektera. Fundera över vilka förändringar du kan göra!

’Mobilitet’ är ett samlingsbegrepp inom samhälls- och transportplanering för hur människors behov får styra hur det planeras och byggs för att underlätta vår vardag. Begreppet ersätter inte ’transporter’ och ’resande’ som traditionellt använts för förflyttning av människor och gods. Begreppet mobilitet går däremot att använda bredare och ger nya lösningar och perspektiv på hur människor kan förflytta sig utifrån samhällets behov av omställning. Oavsett förutsättningar handlar mobilitet om att göra smarta, hållbara val i vardagen. Det kan vara att välja färdmedel efter tillfälle och behov. Människors behov varierar från dag till dag, alltså borde även färdmedlet göra det. Men ofta väljer vi samma transportmedel utan att reflektera, av rutin och vana. Samhället behöver planeras och byggas så att det blir lätt att göra rätt.

Transportera dig smart – så gör du

Bilen och våra vägtransporter behövs och kommer alltid att behövas. Det vi måste göra är att transportera oss smartare. Vilka val av transportmedel vi gör har betydelse, inget bidrag är för litet. Det är både stora och små beslut som ska göras dagligen. Här kommer några tips:

50% av koldioxidutsläppen på Gotland kommer från transporter. Det är därför klokt att fundera på om resan behövs eller om det går att genomföra möte digitalt. Genom att minska resandet kan tid och pengar sparas, klimatavtryck minska och effektivitet och samverkan öka.

Fyra fördelar med resfria möten:

  • Högre deltagande
  • Effektivare möten
  • Mindre stress för deltagarna
  • Bra för klimatet

Visste du att 50 % av alla bilresor är kortare än 5 km? Klimatet, plånboken och hälsan skulle må bättre om ett antal av dessa resor kunde ske via promenad eller cykling istället. Du slipper leta parkeringsplats och du kommer oftast ända fram till entrén.

Vid längre transportsträckor kan en el-cykel vara ett bra alternativ. Den gör det lättare att ta sig fram i blåst, uppförsbackar och du kommer fram snabbare än med en vanlig cykel.

Hämta på förskolan och storhandla? Inga problem, med en lastcykel, eldriven eller manuell, går det att skjutsa barn såväl som att lasta kassar från affären. På så sätt underlättas vardagen. Det finns initiativ till att låna eller hyra lastcykel eller cykelkärror.

Väg in alla kostnader som en bil har och kollektivtrafik är ekonomiskt konkurrenskraftigt. Att åka kollektivt ger tid för avkoppling, arbete eller kanske bokläsning. Ingen tid för att skrapa rutor på vintern behövs, leta parkering och betala parkeringsavgifter blir ett minne blott. Fördelarna är många.

Kan de flesta av dina resor ske med kollektivtrafik, cykel eller genom promenad? Du kanske bara behöver bil vid vissa specifika tillfällen, så som storhandling eller på semesterresan. En bilpool är ett bra alternativ för dig som bara behöver bil ibland och du spar mycket pengar på att inte äga en egen bil. Som medlem i en bilpool betalar du bara för den tid du använder bilen, du får tillgång till moderna, säkra och bränslesnåla fordon.

Är ni flera som ska till samma destination? Prata med grannar och vänner om att samåka till arbetet och fritidsaktiviteter. Ska ni på samma aktivitet – erbjud dig att hämta upp vänner och bekanta längs vägen. Kanske du kan få skjuts nästa gång?

Sparsam körning eller eco-driving är ett körsätt som kan ge 10 till 20% lägre bränsleförbrukning. Det här ska du tänka på:

  • Hoppa över växlar och kör på så hög växel som möjligt.
  • Kör med jämnt gaspådrag och håll hastigheten.
  • Motorbromsa
  • Använd farthållare vid längre sträckor på rakare vägar
  • Använd motorvärmare
  • Serva bilen regelbundet
  • Håll rätt tryck i däcken
  • Undvik onödig last
  • Använd AC med förnuft

Att planera sin dag och sitt resande kan spara både tid, pengar och onödiga utsläpp. Planera dina resor i förväg då slipper du onödiga körningar.

Det är viktigt att serva bilen regelbundet för att hålla nere bränsleförbrukningen och onödiga utsläpp. Olja, tändsystem, luftfilter liksom avgasreningssystem bör kontrolleras ofta, minst årligen. Följande åtgärder minskar förbrukningen ytterligare:

  • Använd motorvärmare
  • Använd miljömärkta däck utan HA-oljor och med bra rullmotstånd.
  • Ha rätt lufttryck i däcken
  • Undvik onödig last

Har du kommit fram till att ditt hushåll behöver en bil och du är på väg att köpa ny eller begagnad? Då finns möjligheten att välja en bil som går på ett alternativt drivmedel. På nybilsmarknaden finns många valmöjligheter både vad gäller bränsle och modeller. Det finns  ett bra utbud när det gäller bilar som körs på fordonsgas. Här på Gotland är det 100 % komprimerad biogas. Vad gäller elbilar så finns det ännu inte så många bilar på andrahandsmarknaden däremot kan de flesta nya elbilar leasas.

Sänk koldioxidutsläppen med 95%
Genom att tanka bilen med biogas kan du sänka bilens koldioxidutsläpp med cirka 95 procent jämfört med bensin och diesel.

Fossilfria fordon

Elfordon

Att köra på el ger stora förbättringar i närmiljön med avseende på buller och utsläpp. En ren elbil släpper inte ut avgaser i närmiljön och förorenar därför inte den lokala luftkvalitén. Även partiklar från inbromsning och däck minskar då inbromsning främst sker med regenerering av bomsenergin till batterierna. Bäst positiva effekter får elbilen om den körs på grön el, det vill säga el som kommer från sol-, vind- och vattenkraft. Här kan du läsa mer om elfordon på Gotland

Att äga elbil

Den som skaffar en elbil får snabbt lära sig att planera sin körning. Hur långt bilen kan köras styrs av flera faktorer. Räckvidden minskar om det är kallt ute, om värme eller kyla behöver användas i kupén, om bilen körs med snabb acceleration, hög hastighet och om topografin är kuperad. Däremot är elbilen otroligt effektiv med en verkningsgrad på över 90 procent, vilket gör att varje mil kan köras på 1-2 kWh, jämfört med en bensinbil som kräver 7 kWh.

Skaffa laddplats

Bästa laddplatsen för en elbil är på bilens ordinarie parkeringsplats. Laddning hemma och under natten är bekvämt och enkelt. Bilen kan laddas med hushållsel i ett jordat utomhusuttag (230 V och 10A). Anslutningen bör alltid kontrolleras av elektriker för att säkerställa att kablar och kontakter klarar av en hög belastning under längre tid. En normalladdning tar 8-12 timmar.

En säker och snabb laddning fås genom installation av väggmonterad laddbox eller fristående laddstolpe. För den typen av installationer finns skattereduktionen Grön Teknik.

Läs mer om installation av laddstation på miljöbil.se

Gasfordon

En gasbil kan alltid köras på både fordonsgas och bensin. Finns det ingen gasmack i närheten går det att köra på bensin. Om gasen tar slut i tanken går motorn automatiskt över på bensindrift, vilket föraren endast märker via en lampa på instrumentpanelen.

Många som inte testat en gasbil är oroliga för att räckvidden ska försämras jämfört med en bensinbil, vilket inte stämmer på nyare bilar. På Gotland har vi en fordonsgas som är tillverkad till 100% av biogas, läs mer om biogas.

Cykel

Tipsa din arbetsgivare om Cykelvänlig arbetsplats, en kampanj för arbetsplatser med syfte att underlätta för medarbetarna att ta cykeln till och från jobbet.

Cykelplan  

Region Gotland har tagit fram Cykelplan Visby.

cyklel

Så sköter du din cykel

Genom att ge din cykel lite omvårdnad och kärlek får den längre livslängd och bli dessutom säkrare i trafiken. Vi har tagit fram en checklista:

  • Tvätta cykeln med ljummet vatten och en mjuk borste. Undvik skarpa avfettningsmedel! Såpa eller diskmedel fungerar bra om du behöver ett rengöringsmedel.
  • Kontrollera att belysning och reflexer är hela och rena.
  • Kontrollera bromsar.
  • Dra åt skruvar, muttrar till hjul, styre och skärmar.
  • Rengör kedjan. Tips! Använd en tandborste och borsta av med, då kommer du åt. Torka av med en trasa. Sen kan du olja in kedjan och se till att den är lagom spänd, det ska gå att dra den max 1 cm upp eller ner.
  • Däcken. Är mönstret på däcken ok? Ett slitet däck ger dåligt väggrepp. Fyll på med luft i däcken. Med för lite luft blir din cykel trögtrampad och du får lättare punktering. Kontrollera ekrarna, lösa ekrar ska spännas eller bytas, annars finns risken att hjulet blir skevt.
  • Om bromsarna tar dåligt, växlarna hoppar eller om hjulet är skevt – lämna in för service.

Kollektivtrafik

Bussen är ett bra alternativ på Gotland när du vill ta dig från punkt A till B. Planera din resa och köp biljett här.

Har du busskort och cykel? Det finns möjlighet att hyra parkeringsplats för din cykel i det låsta cykelgaraget vid Visby Busstation, läs mer här. 

Samåkning

Många som bor på Gotlands landsbygd har svårt att klara sig utan egen bil, det är ofta för långt att cykla eller att ta sig till närmaste busshållplats. Ett alternativ för att minska sitt bilåkande är att samåka med grannar och vänner längs vägen. Det finns olika samåkningsgrupper att gå med i, tex Skjutsgruppen som är en ideell samåkningsrörelse. Det finns också lokala samåkningsgrupper på Facebook, hör efter i ditt närområde om det finns något där du bor.

Fördjupning mobilitet

miljöfordon.se

Är en miljöbilsportal som drivs av miljöförvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Här går det att läsa om miljöklassade personbilar, miljöbränslen, regler och förmåner för miljöbilar och mycket mer, gå in och sök om din favorit bil finns i gas-eller el-version.

utsläppsrätt.se

Här går att räkna ut hur mycket koldioxid ditt bensin- eller dieselfordon släpper ut jämfört med biogas.

gronabilister.se    

En organisation med vilja om att påskynda omställningen till grönare bilism.

2030sekretariatet.se

Vill göra verklighet av målet att Sveriges transportsektor ska ha minskat sin klimatpåverkan med 70%, jämfört med 2010. Gör omvärldsanalyser, skapar prognoser och driver politiker och företag i en hållbarriktining. En samlad kraft för aktörer från offentlig och privat sektor.

greencharge.se

Arbetar för samverkan och kunskapsbyggande hos företag, kommuner och offentliga aktörer för att underlätta och stötta omställningen till eldrivna fordon och ett fossilfritt samhälle.

bytbränsle.se

Få koll på om din bil kan köras på förnybart drivmedel. En tjänst framtagen Stockholms Stad som fungerar för samtliga svenskregistrerade personbilar och lätta transportfordon upp till 3,5ton. Kolla din bil nu!

Staplad ved
Staplad ved

Värmesystem

75 procent av energin som används i ett hus går till värme och varmvatten. Det finns många uppvärmningsalternativ att välja bland, allt ifrån olika värmepumpar till fjärrvärme och pelletspannor. Vilket system ditt boende har beror ofta på när huset är byggt och vilket energislag som gällde då.

Är det dags att byta värmesystem?

Se alltid över hur du kan minska energiförlusten i huset innan du installerar ett nytt värmesystem, se Klimatskal och ventilation längre ner. Eller kontakta energi- och klimatrådgivaren som kan hjälpa dig.

Värmepumpar

Genom att ta upp existerande värme från berggrunden, jorden eller luften värmer värmepumpen upp ditt hus.

Energibehovet i huset minskar inte med en värmepump men däremot mängden köpt energi, vilket sänker uppvärmningskostnaden. Den energi som krävs för att driva värmepumpen kommer, nästan alltid, från elenergi. Ett gott råd är att välja el från förnyelsebara energikällor, då kan kostnad och klimatpåverkan för uppvärmningen minska.

 Välj rätt värmepump  

Läs mer om värmepumpar i Energimyndighetens guide.

Frånluftsvärmepumpen används som man hör av namnet, i samband med frånlufts ventilation. Det är en bra miljö för en värmepump med tillgång till 20-24 gradig luft. Mängden frånluft är dock begränsad så mer energi måste tillföras för att täcka både varmvatten och värme. Frånluftsvärmepumpen minskar elvärmeförbrukningen med ca 30% – 50%. I befintliga hus med dålig ventilation, fukt och kanske mögel är ett frånluftssytem med värmepump en bra lösning.

Fördelar:
  • Utnyttjar spillvärmen i ventilationsluft
  • Ökar luftomsättningen
  • Kan lösa problem med inomhusklimatet
Nackdelar:
  • Kräver täta filterbyten
  • Kräver att ventilationssystem finns
  • Värmeinnehållet i ventilationsluften täcker normalt ej husets hela uppvärmning

En uteluftvärmepump utnyttjar utomhusluften som värmekälla och avger värme till huset. Luft-vattenvärmepumpen kopplas till ett vattenburet system och ger både varmvatten och värme till huset.

Fördelar:
  • Bra lönsamhet
  • Jämn värmefördelning
  • Bra att kombinera med vattenburet system.
Nackdelar:
  • Kräver vattenburet system
  • Relativt hög investeringskostnad

En uteluftvärmepump utnyttjar utomhusluften som värmekälla och avger värme till huset med en fläktkonvektor. Effekt från värmepumpen minskar med utetemperaturen. Ofta är det ett bra komplement till direktverkande el. En luft/luftvärmepump kan minska elvärmeförbrukningen med ca 30 %.

Fördelar:
  • Kan användas i direktelvärmda hus
  • Enkel installation
  • Låg installationskostnad
  • Relativt bra lönsamhet
Nackdelar:
  • Kan medföra buller
  • Ger lite värme vid utetemperatur lägre än -5 C
  • Ger högre rumstemperatur i rummet där inomhusdelen står
  • Kräver ett visst underhåll för bästa funktion
  • Kräver öppna planlösningar och öppna dörrar så att värmen kan spridas till husets alla delar

Med en jord-/berg eller sjövärmepump som värmekälla kan en stor del av varmvatten- och värmebehovet täckas. Under årets kallaste dagar behövs ett tillskott av värme. Dessa typer av värmepumpar arbetar alltid mot ett vattenburet system och kan därför kompletteras med elkassett, oljepanna/kassett, pellets eller ved.

Vid bergvärme borras ett ca 50-120 m djupt hål i berggrunden och det är borrningen som gör metoden dyr. Därför krävs extra noggranna lönsamhetskalkyler. Vid jord(ytjord)-värme grävs en ca 200-500 m lång slang ned på ca 1 m djup vilket kräver en yta av 300-600 kvm. Vid sjövärme läggs slangen (kollektorn) i en sjö eller vattendrag. Det är viktigt att förankra slangen och upplysa om vart slangen ligger.

Fördelar:
  • Passar även på små tomter
  • Kan ge kyla på sommaren
  • Klarar husets hela värme- och varmvattenbehov
Nackdelar:
  •  Hög investeringskostnad
  • Komplement behövs vid kalla dagar

Direktverkande elvärme

Många hus har idag elradiatorer s.k. direktverkande el. Idag pågår en energiomställning i Sverige som betyder att vi på sikt inte skall använda el för uppvärmning. Det är dock lättare sagt än gjort eftersom alternativen till el i befintliga hus är ganska kostsamma.

Om ditt hus har direktverkande el är det viktigaste att se till att du får en elektronisk termostat eller ett centralt styrsystem installerat. De s.k. bimetalltermostaterna är alltför okänsliga vilket leder till övertemperaturer, vilket är onödigt. Ofta sitter termostaterna radiatorerna vilket medför att regleringen sker på elementets temperatur och inte på rumstemperaturen. På marknaden finns styrsystem som går bra att komplettera gamla anläggningar med. En sådan installation ger en bättre temperaturreglering och stora möjligheter till individuell styrning av rum eller sänkning av temperaturen vid olika tider.

Fördelar:
  • Billig och enkel installation
  • Lång livslängd
  • Enkelt och billigt att komplettera med ett bra styrsystem
Nackdelar:
  • El är ” högkvalitativ energi “, bör användas till annat än värme
  • Relativt dyr energi
  • Saknar ofta fungerande styrsystem
  • Kräver relativt stor säkring

Fasta bränslepannor

På Gotland finns traditionellt många vedpannor. En vedpanna passar extra bra om du har tillgång till egen skog och på så sätt kan skaffa ved för pannan. En fördel med vedpanna är att du får värmen från eldning och inte från el – det motverkar den effektbrist som kan uppstå. För Gotlands del kan effektbrist uppstå vid vindstilla och kalla vinterdagar då efterfrågan på värme är stor.

Fördjupning bränslepannor

Pelletseldning kan fungera bra för att minska din elanvändning. Pellets är tillverkade av komprimerat torrt träavfall och eldningen i pelletskamin eller panna sker automatiskt. Den påverkas inte av utetemperaturen vid kallare dagar i samma uträckning som en luftvärmepump.

Har du olje- ved eller kombipanna som är i bra skick kan du installera en pelletsbrännare i den befintliga pannan. Skall du byta panna kan du antingen köpa ny panna och brännare eller en panna med inbyggd brännare. Vanligtvis har dessa pannor även el som reserv till pelletseldningen. Under sommaren behöver inte huset någon uppvärmning utan bara uppvärmning av tappvarmvatten.

Pelletspanna – Befintlig oljepanna kan ofta fungera som pelletspanna, kompletterad med en pelletsbrännare. Det finns även pelletspannor som är anpassade till bränslet och därför mycket effektiva.

Fördelar:
  • Enklare än ved
  • Lätt att lagra och hantera
  • Bättre regleringsmöjligheter än vanlig vedeldning
  • Ett biobränsle
  • Relativt billigt per kWh
Nackdelar:
  • Askhantering och sotning
  • Kan ej användas i direktelvärmda hus (men pelletskamin går bra)

Har du tillgång till egen ved är en vedpanna ett bra och billigt alternativ till uppvärmning. Vedeldning ger ifrån sig mycket värme under en kort tid, det kan därför vara bra att koppla pannan till ackumulatortankar som ser till att fördela värmen. På så sätt håller huset sig varmt längre.

Vedeldning är ett klimatsmart alternativ men om eldning inte sker på rätt sätt kan det leda till att hälsofarliga partiklar släpps ut som si sin tur kan påverka din hälsa. För att undvika det är det viktigt att förbränningen sker effektivt och att veden som du eldar med är torr. En fuktig ved innehåller cirka 50 procent fukt, en torr cirka 20 procent.

Din vedpanna och vedkamin ska också vara miljögodkända och gärna P- och/eller Svanenmärkt.

Fördelar:
  • Ett biobränsle
  • Mycket bra lönsamhet
  • Enkel teknik
  • Lång livslängd på utrustningen.
  • Kan ge minskad säkringsstorlek.
  • Passar bra med solvärme som komplement vilket ger minskad arbetsbelastning
Nackdelar:
  • Hantering av veden i vanliga fall 20-40 kubikmeter/år
  •  Hantering av aska samt sotning
  • Arbetskrävande
  • Kräver oftast el till fläkt och matning vid strömavbrott

Fliseldning fungerar på samma sätt som pelletseldning. Det finns olika lösningar på hur förbränningen går till med stoker eller förugn. Förbränningen sker med hjälp av en fläkt vilket garanterar en bra förbränning. Ofta går det att konvertera en ved- eller pelletspanna till fliseldning.

Fördelar:
  • Låga energikostnader
  • Går att anpassa till befintliga ved- eller oljepannor
  • “Sköter” sig själv
  • Det finns flisleverantörer
  • Ett biobränsle
  • Enkel teknik
Nackdelar:
  • Kräver stora lagringsutrymmen
  • Risk för mögelbildning vid felaktig lagring
  • Hantering av aska samt sotning
  • I mindre anläggningar krävs jämn och “stickfri” flis
  • Kräver el till fläkt och matning vid strömavbrott

Solvärme

Med solfångare värmer solen vatten som vi sedan använder till varmvatten i kranen eller för uppvärmning. En solvärmeanläggning består av en solfångare, en ackumulatortank som samlar upp och lagrar varmvattnet, ett rörledningssystem med en eller flera pumpar och ett reglersystem.

Fördjupning solvärme
Fördelar:
  • Obetydliga driftskostnader
  • Passar ihop med de flesta andra system
  •  “Sköter” sig själv
  • Det renaste energislaget
  • Enkel teknik
  • Underhållsfri
  • Lång livslängd
Nackdelar:
  • Relativt dyr investering
  • Tung konstruktion
  • Kräver söderläge
  • Plats för en ackumulatortank

Oljeeldning

Oljeeldning i våra fastigheter har jämte eluppvärmning historiskt varit ett bekvämt och relativt billigt sätt att skaffa värme och varmvatten. Många har idag gått ifrån olja till andra energislag för uppvärmning. Staten har genom ett konverteringsbidrag gjort att omställningen påskyndats.

Fördelar:
  • Bekymmersfritt
  • Hög verkningsgrad vintertid
  • Enkelt att installera brännare
  • Kan ge minskad säkringsstorlek
Nackdelar:
  • Ett fossilt bränsle
  • Relativt dyr energi
  • Dålig/mycket dålig verkningsgrad sommartid
  • Kräver en godkänd tank på 2-3 kubikmeter
  • Regelbunden specialservice för bästa funktion
  • Luktar olja
  • Kräver el till brännare

Fjärrvärme

I många tätorter finns system för fjärrvärme. I första hand har större förbrukare anslutits men också villor. Fjärrvärmen produceras centralt och distribueras i ett isolerat rörsystem.

Fjärrvärme kräver att fastigheten har ett vattenburet system. Om man ersätter en gammal värmepanna innebär ett byte till fjärrvärme att den gamla pannan, eventuellt oljetanken och varmvattenberedaren blir överflödiga. Dessa ersätts med en liten central för distribution av värme, energimätning och varmvatten.

Vad man bör vara medveten om är att klimatet i källaren kan förändras. Tidigare har det funnits en panna med stor oisolerad yta som i praktiken värmt halva källaren. När den försvinner kan det finnas behov av att sätta upp en extra radiator i källaren. Det är även risk att luftväxlingen försämras i källaren då det inte finns någon förbränning som slukar luft.

Mer information om fjärrvärme samt kartor över fjärrvärmetäckningen på Gotland hittar du på GEAB:s hemsida.

Fördelar:
  • Sköter sig själv
  • Tyst och luktfri uppvärmning
  • Minimal skötsel, ingen sotning
  • Säker och jämn tillgång på värme och varmvatten.
  • Lägre pris än olja och elvärme
  • Låg installationskostnad om nära fjärrvärmenätet
  • Kan ge minskad säkringsstorlek
  • Många fjärrvärmenät biobränslebaserade
  • Utrustningen tar liten plats
Nackdelar:
  • Förändrar klimatet i pannrummet/källaren
  • Kräver grävning för anslutning
  • I vissa fall höga anslutningskostnader
  • Man är hänvisad till en enda leverantör
  • Befintlig skorsten behöver skyddas mot regn och snö för att minska risken att bli förstörd
Fyra propellrar på rad i en fasad
Fyra propellrar på rad i en fasad

Klimatskal och ventilation

Ska du se över ditt hus energianvändning är ett bra först steg att gå igenom husets klimatskal. Det innefattar husets fönster, dörrar, väggar, tak, golv och ventilation. Här kan onödigt mycket värme läcka, allt beror på när huset är byggt och hur väl isolerat det är.

Fönster och dörrar

Upp till 35% av värmeförlusten i ditt hus kan försvinna genom fönster och dörrar. Börja därför alltid med att se över tätningslisterna. Fönster i äldre byggnader har ofta ett kulturhistoriskt bevarandevärde. Om dessa fönster behöver underhållas kan det vara idé att sätta in energiglas i den innersta bågen. Byggnader med fönster utan bevarandevärde kan vid underhåll med fördel bytas mot fönster med lågt U-värde.

Golv, väggar och tak

Det kan läcka mycket värme genom golv, väggar och tak i ditt hus. I stora drag kan det handla om 20% läckage från väggar, 15% genom taket och lika mycket genom golvet. I äldre hus är isoleringen ofta undermålig, att tilläggsisolera vinden ger många gånger en energibesparing, men tänk på att inte isolera för mycket så vinden utsätts för onödig fuktbelastning. Anlita en fackman.

Att tilläggsisolera hus- fakta, fördelar och fallgropar  

En guide från Energimyndigheten. 

Ventilation

Ett välfungerande ventilationssystem är viktigt för en bra inomhusmiljö, för vår hälsa såväl som för husets ”välmående”. Ventilationssystemets ska transportera bort luftföroreningar och fukt som bildas inomhus och sedan tillföra frisk uteluft. Ett energieffektivt ventilationssystem är att föredra. Bor du i ett något äldre hus på Gotland – då har du med stor sannolikhet självdrag. Det är det vanligaste. Görs förändringar i husets uppvärmning kan även ventilationen behöva ses över.

Boverkets Byggregler  

Här redogörs för krav på lägsta ventilationsflöden för olika byggnader och verksamheter vid nybyggnation.

Ventilera rätt  

En guide från Energimyndigheten.

Solpaneler på gräsyta
Solpaneler på gräsyta

Producera din egen solel

Är du intresserad av att skaffa solceller till din fastighet? Undrar du hur det fungerar, vad du ska tänka på och om det är svårt?

Våra solcellsambassadörer finns här för att ge råd och svar. Titta på filmerna för inspiration och välkommen att kontakta någon av våra ambassadörer.

Hitta kontaktuppgifter och se alla filmer här.

Produktion av solel på Gotland

Gotland lämpar sig utmärkt för produktion av solel, då vi har bäst solinstrålning i landet. (det finns bilder över solinstrålningen). Den som har en lämplig byggnad eller mark kan sätta upp en anläggning på sin fastighet. Idag är det vanligast att fastighetsägare installerar en anläggning som klarar kraven för Egenproducerad el tidigare benämnt mikroproduktion, men det går också att bli nettoproducent eller installera en anläggning där all el används i den egna verksamheten. Den lönsammaste anläggningen, för den som inte vill bli nettoproducent, är att använda så mycket som möjligt av den producerade elen själv i sin fastighet.

Ta en tidig kontakt med elnätsbolaget om du vill bli en nettoproducent.

Installation av solceller

Under de senaste 15 åren har priserna för solceller rasat till mindre än en tiondel. Detta har gjort att solceller börjar bli lönsamt även här i Sverige som har låga elpriser. Den som är intresserad av att sätta upp solceller på sin byggnad/mark har några viktiga punkter att tänka på innan installationen:

Tidigare var mikroproduktion benämningen på småskalig elproduktion för egen användning. Huvudsäkringen fick vara på max 63 ampere med en inmatningseffekt på 43,5 kW. Nu kallas det för Egenproducerad el istället, samt att begränsningen på huvudsäkring på 63 ampere tas bort. På GEABs webbplats finns all information som du behöver veta.

För att få nyttja de villkor som gäller för Egenproducerad el (tidigare mikroproduktion) måste mer el konsumerar i hushållet än vad som produceras. Du får inte vara en nettoproducent.

Hur mycket energi går det åt under hela året och specifikt under sommarmånaderna i din fastighet? Läs av statistiken på ”Mina sidor”. Ju mer el du använder själv desto lönsammare blir din anläggning. Har du timavläsning går det att göra en noggrannare beräkning av anläggningens storlek. Alla abonnenter har rätt till timavläsning. Enligt krav ifrån Sveriges regering kommer alla få nya smartare elmätare installerade innan 2025. Dessa kommer ge data för varje 15 minuters intervall.

I solelkalkylen kan du räkna på vilken återbetalningstid en solcellsanläggning kan få och vad elen som solcellerna producerar kostar. Energimyndigheten har gjort test av olika solcellsmoduler. Se dem här.

Har din fastighet en lämplig plats att installera solceller på? Rakt mot söder i 30-40 graders lutning ger flest antal kWh per år, men alla väderstreck mellan öst till väst är bra. Ibland kan det till och med vara en fördel att lägga solcellerna i öst/västlig-riktning för att få en jämnare produktion över hela dagen. Lutningen är inte jätteviktig. En avvikelse på 10 grader ifrån den optimala ger bara en förlust på ca 1-2 % över året. Om taket är platt är det fördelaktigt att luta panelerna, annars är det bäst att följa den lutningen som taket har. Det viktigaste är att solcellerna inte skuggas. Dagens teknik stänger ned de panelerna som är skuggade. Så det är inte lika viktigt som tidigare då en skuggning påverkade hela anläggningen, men en helt skuggfri plats ger förstås högst verkningsgrad.

Kontakta regionens bygglovenhet och ta reda på om det krävs bygglov för den installation du planerar. Som huvudregel behövs det inte längre bygglov inom detaljplanerat område för att på en byggnad montera solcellsmoduler (och solfångare) som följer byggnadens form, även om byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt. Men många områden på Gotland har utökad bygglovsplikt. Detta beror på att det inom dessa områden finns särskilt höga kulturvärden, konstnärliga värden och/eller att området ligger inom Försvarsmaktens intresseområde, ArcGIS Web Application

OBS. Det är bara inom detaljplanerat område som det kan krävas bygglov på solceller. Solpaneler som är fristående på marken är aldrig bygglovspliktiga.

Ta kontakt med några olika installatörer och jämföra priser och utrustning. Ta gärna referenser så du vet om andra varit nöjda med de aktuella installatörernas arbete. Kontrollera om elinstallatören finns registrerad på Elsäkerhetsverkets webbplats.

Elinstallatören ska lämna in en Föranmälan till ditt nätbolag, gärna tre månader innan byggstart. Du kan behöva en ny eller utökad anslutning till nätet, vilket ditt nätbolag i så fall meddelar och vad kostnaden för detta kan bli.

Kontrollera din nätägares tekniska krav på en solcellsanläggning, vilket installatören hjälper dig med. Din anläggning måste följa nätägarens regler för att inte anläggningen ska mata in ”dålig” strömkvalitet till nätet samt att din anläggning inte får leverera in ström på nätet när nätet är strömlöst. CE-märkning garanterar detta.

Privatpersoner kan få 15 % i ROT-avdrag för installation av solceller samt 50 % vid installation av batterilager. Bidrag till företag är borttaget sedan 1 januari 2021. Läs mer om Grön Teknik

När anläggning är klar skickar din elinstallatör in en Färdiganmälan till nätbolaget. Vid behov byter nätbolaget din elmätare kostnadsfritt. Den nya elmätaren klarar av att mäta både inmatning och uttag från elnätet.

Den som säljer solel för högst 30 000 kr om året behöver inte vara momsregistrerad. Dessa nya regler började gälla 2017-01-01. Den som säljer solel för mer än 30 000 kr per år behöver fortfarande vara momsregistrerad. Det går i vissa fall att göra avdrag vid inköp och installation, läs informationen från Skatteverket.

Läs mer på Skatteverket, Mikroproduktion av förnybar el – privatbostad samt Avdragsrätt för mervärdesskatt vid inköp och installation av en solcellsanläggning för mikroproduktion av el.

När installationen är klar ska du skriva avtal med ett elhandelsbolag som vill köpa din solel. Ta kontakt med flera elhandlare eftersom priset kan variera. Den du skriver avtal med vill oftast att du även köper din el från dem. Priset beror av spotpriset på elbörsen vilket mellan 2011-2019 i medel var 33,2 öre/kWh exkl. moms. Spotpriset beror på tillgång och efterfrågan, och är högre på kalla vinterdagar när behovet av el för uppvärmning är stort.

Från och med 1 januari 2015 får alla som har mikroproduktion av förnybar el en skattereduktion för den el som levereras in på nätet. Den som står på el-abonnemanget får tillbaka 60 öre/kWh, max för 30 000 kWh. Ditt elnätsbolag redovisar varje år till Skatteverket hur mycket el du levererat in, uppgiften kommer vara förtyckt i din deklaration, som du sedan gör avdrag för. Skattereduktion gäller enbart för abonnenter med en säkringsstorlek under 100 ampere.

När el överförs långa sträckor i elnät uppstår energiförluster. Solceller som producerar el nära platsen där förbrukningen sker kan bidra till att minska dessa energiförluster. Bland annat därför är elnätsföretagen skyldiga att betala en ersättning för den överskottsel en solcellsägare matar in till nätet, denna kallas ibland “nätnytta” eller “energiersättning”.

GEABs ersättning för nätnytta till mikroproducenter är 5,6 öre/kWh exkl. moms. Denna ersättning betalas ut per automatik som ett avdrag på din elnätavgift. Du som äger en solcellsanläggning får det oavsett om du har en köpare av din överskottsel eller inte.

Två barnhänder som bygger ett torn med legoklossar i många färger
Två barnhänder som bygger ett torn med legoklossar i många färger

Renovera och bygga nytt

Att bygga om ett hus eller att bygga ett nytt hus är både kul och spännande. Genom att tidigt i processen fundera över hur huset kan bli energieffektivt finns det goda förutsättningar för att minska den framtida energiförbrukningen. En energieffektivare lösning kan kosta något mer vid investeringstillfället men lönar sig i längden.  En byggnad ger upphov till klimatpåverkan både vid uppförandet/byggskedet och vid användning/driftskedet.

Bygga om

När du ska bygga om är det bra att tänka energismart. På Informationscentrum för hållbarbyggande, ICHB, finns opartisk information och råd till dig som ska renovera och bygga om och vill göra det på ett energismart och hållbart sätt. Du kan även vända dig till våra energi- och klimatrådgivare, länk.

Checklista när du renoverar:
  • Se över tätningslister i fönster och dörrar.
  • Tilläggsisolera vinden – upp till 40-50 cm isolertjocklek.
  • Ska du renovera köket? Köp kyl och frys med god energimärkning.

illustration energiklasser

Bygga nytt

När du ska bygga nytt och vill tänka hållbart och energieffektivt, tänk på:

  • Placera huset i ett soligt och vindskyddat läge.
  • Små fönster är bättre ur värmesynpunkt. Försök att välja små fönster främst mot norr.
  • Installera solavskärmning. Så som markiser, takutsprång, plantera träd som skuggar etc.
  • Be din husleverantör, arkitekt eller energikonsult om en energikalkyl för att få en bild av husets kommande energianvändning.
  • Välj ett energieffektivt uppvärmningssystem.
Att bygga energieffektivt  

Det är många delar att tänka på när du bygger nytt. Energikontoret i Skåne har tagit fram en broschyr som ger en överblick av de olika delarna du bör tänka på för att bygga ett energismart hus.

Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB)  

På ICHB finns samlad information om hur du kan tänka för att bygga hållbart.

Äga

Som hus- eller lägenhetsägare finns flera åtgärder att göra för att energieffektiviserat ditt hem.

Här kommer några tips:

  • Följ energistatistiken för ditt hem, den återfinns hos din elleverantör.
  • Stäng alltid av belysning och annan utrustning som inte används.
  • Satsa på energisnåla vitvaror och annan elektriskutrustning om du behöver köpa nytt.
  • Laga mat med locket på och tina matvaror i kylen dagen innan användning.
  • Frosta av frysen regelbundet samt håll rent bakom kyl- och frysskåp.
  • Diska och tvätta alltid med fulla maskiner.
  • Dusch hellre än bada och använd sparsamt med vatten vid duschning, skaffa gärna snålspolande utrustning.
  • Villaägare: Se till att serva värme- och ventilationssystem regelbundet.
  • Undersök om byggnaden är lämplig för solceller.

Omställningsstöd

För dig som privatperson finns flertalet omställningsstöd att söka, se lista här.

Bli klimatsmart

morötter

  • Handla lokalproducerat

Gotland har många kvalitativa producenter av matvaror och andra produkter.

  • Ta cykeln istället för bilen

    I Visby har vi korta distanser – kan du ta cykel till gymmet istället för bilen?

  • Handla och sälj second-hand

    Andrahandsmarknaden för begagnade produkter är stort. Det finns flertalet organisationer med butiker så väl som grupper med försäljning på sociala medier. Hitta det som passar dig bäst!

  • Spara vatten och energi

    Gotland har årligen vattenbrist. För att spara vatten kan du exempelvis vattna din trädgård med regnvatten, använda eco-program på tvättmaskin och diskmaskin och låt inte kranen rinna i onödan.

  • Ät grönt!

    Ät mer växtbaserade produkter och satsa på ekologiskt kött.

På gotland.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies.