15 januari 2026

Energicentrums omvärldsspaning 2026

Utan spaning ingen aning. Här är Energicentrums omvärldsspaning för 2026. Den är ett utdrag från vår verksamhetsplan.

Vad säger gotlänningarna?

Den övergripande uppfattningen på Gotland är att det finns ett brett stöd för energiomställningen och satta mål på området i den Regionala utvecklingsstrategin, RUS. Under hösten 2024 gjordes en attitydundersökning via SCB för att se till gotlänningarnas inställning i energiomställningen. Den gav bland annat att:

Många uppfattar ekonomiska hinder för att ställa om.
En stor andel beskriver att de cyklar och/eller promenerar i högre grad, framför allt i Visby-området.
Kunskapen kring flexibilitet kopplat till energi är relativt låg.
En stor andel känner till och/eller har blivit hjälpta av Energicentrum.

Ledarskap

EU:s klimatmål är fortsatt drivande för omställningen i Europa och det är i än högre grad relevant att bevaka direktiv som kommer från EU för att förstå riktningen i Sverige och även regionalt. Samtidigt kännetecknas nuvarande energi- och klimatpolitik av att Sverige inte ser ut att nå uppsatta klimatmål och att man gått från att vara ett land i framkant till att nu riskera att inte uppnå överenskomna krav.

De enorma utmaningarna till trots, så kvarstår bilden av en enad regionalpolitik som prioriterar omställning till ett hållbart samhälle för Gotland. Under 2020 erkände även Regionfullmäktige status klimatnödläge för Gotland. I Regionfullmäktiges prioriteringar för mandatperioden inkluderas även arbete för ”en skyndsam energi- och klimatomställning”.

Jordbruk

I spåren av kriget i Ukraina och ökade priser har Sveriges regering föreslagit ett förlängt riktat ekonomiskt stöd till Sveriges livsmedelsproduktion. Stödet innebär en temporär förlängning under 2026 av den tillfälliga nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på jordbruksdiesel som infördes 2022.

Industri

Ett eventuellt täkttillstånd för Heidelberg Materials är ännu inte slutligt beslutat vilket ger en fortsatt fördröjning av det tänkta investeringsbeslutet för en kolinfångningsanläggning CCS-anläggning i Slite.

Inrikes transporter/mobilitet

Färjetrafiken för perioden 2027 till 2035 (2037) är upphandlad och avseende utsläpp ställs krav om 30 procents minskning jämfört de villkor som upphandlades inom innevarande kontraktsperiod. Det innebär i praktiken att kommande krav uppfylls genom att exempelvis driva färjorna på naturgas med viss inblandning av biogas. Nuvarande operatör, Destination Gotland, vidhåller dock en ambition att kommande färjor ska rustas med teknik som möjliggör vätgasdrift och de har beställt en färja med den kapaciteten för leverans 2028/2029. Gotlandsbolaget ökar även sina investeringar i biogasproduktion både på och utanför Gotland.

Arbete mot reguljär el-/hybridflygstrafik till och från Gotland fortgår genom lokala nätverk och projekt, med ambitionen att en sådan trafik kan vara i drift inom 2028.

Vad gäller omställning inom mobilitet på Gotland sker inte den i den takt som krävs för att nå målet om 70 procents utsläppsreduktion 2027. När Gotlands utveckling jämförs med övriga Sverige framstår det tydligt att vi ligger efter gällande omställningen mot hållbar mobilitet. Gotland har:

Den äldsta fordonsflottan i landet.
De högsta PM10-nivåerna.
Den kortaste körsträckan per bil.
Flest bilar per 1 000 invånare.
Lägst nyttjande av kollektivtrafik.

När det gäller satsningar på cykelinfrastruktur går det också åt fel håll. Gotland minskar sina investeringar per capita i utveckling eller drift av cykelinfrastruktur till 65 kronor, i jämförelse med 388 kronor i genomsnitt nationellt.

Elnät

Det faktum att Gotland inte ingår i det svenska stamnätet gör att vi står utanför handel i de stödtjänster som Svenska kraftnät har. Det hämmar fortsatt investeringar i lagringskapacitet på Gotland. Svenska kraftnät har beslutat att bygga två 220 kV sjökablar mellan Gotland och fastlandet. Färdigställandetid tydliggjordes i och med att utrustning och material formellt beställdes i december 2024 och kommunicerat färdigställande är år 2030.

Regelfrågan kring energidelning är fortsatt en hämmande faktor för en utveckling av samägda energilösningar. Relevant för energidelning är Förnybartdirektivet och Elmarknadsdirektivet. Dessa direktiv introducerar begreppet energigemenskaper, som är juridiska personer som kan bestå av EU-invånare, företag och organisationer. Ett regelverk för energigemenskaper skulle ha införlivats i Sverige sedan flera år tillbaka, men trots det har inga anpassningar hittills gjorts i svensk lag. Resultatet är att energigemenskaper knappt förekommer i Sverige, trots att det är en central del i EU:s strategi för den gröna omställningen och för medborgarnas engagemang.

För området flexibilitet är graden av digitalisering av elnäten en avgörande faktor. Här krävs påtryckningar i lagstiftning för att det ska finnas incitament för elnätsbolagen att ta i frågan. En tillräcklig grad av digitalisering möjliggör att alla användare blir en del av morgondagens elnät och kan spela en betydande roll i samhällsutvecklingen. Notan för elnätsutbyggnad spås av Sweco till upp mot 1000 miljarder kronor fram till 2045. De potentiellt samhällsekonomiska effekterna av besparingar tack vare flexibla resurser är mycket stora enligt en rapport från EU.

Ett positivt tecken på att det ändå rör på sig i regelverksutvecklingen i denna fråga är att regeringen inlämnat en proposition (Prop. 2025/26:26) om att trimma in nätföretagens intäktsramar och att tillåta lokaliseringssignaler i elnätstariffer. Det är ännu för tidigt att säga om den röstas igenom i Riksdagen. Om den gör det så kan den typ av smarta tariffer som Energicentrum arbetat länge med snart bli allmänt tillgänglig.

Elmarknaden

I oktober 2024 tog Svenska kraftnät första steget mot flödesbaserad kapacitetsberäkning på dagen-före-marknaden. Syftet är att bättre utnyttja elnätet, skapa effektivare handel och stärka EU:s gemensamma elsystem. Det leder till en viss utjämning av elpriser inom Sverige och Europa – något som ökar ekonomisk stabilitet och lönsamhet för både producenter och konsumenter, samt minskar risken för negativa elpriser.

Utjämningen innebär dock att länder med traditionellt billig el får högre priser, medan producenter i dessa länder gynnas av ökad lönsamhet. Samtidigt kan bristande styrning på elmarknaden skapa problem. Ett tydligt exempel är Tyskland, där generösa subventioner till solenergi leder till överproduktion och negativa elpriser, eftersom det saknas incitament att minska produktionen vid låg efterfrågan.

Negativa priser drabbar icke-subventionerade producenter och försämrar lönsamheten. Därför är det positivt att Sveriges skattesubvention för mikroproduktion av el tas bort den första januari 2026. Däremot är sänkningen av stödet till solcellsinstallationer mindre motiverad. Det nya stödet till kärnkraft kan ses som ett undantag från principen om marknadsstyrning, eftersom det ger 40 års garanterad prissäkring – en form av subvention som riskerar att snedvrida marknaden.

Kraftproduktion

I november 2024 avslog regeringen de planerade vindkraftsparkerna i vattnen runt Gotland med hänvisning till försvarsintressen, vilket skapade ett tydligt hinder för Gotlands ambition att öka andelen närliggande förnybar energiproduktion. I dagsläget är det enda vindkraftsprojektet av storlek det som planeras på mellersta Gotland, med cirka 50 vindkraftverk, av företaget SR Energy. De väntas gå in i samrådsfas 2026.

Försvarsmaktens bedömningar utgör fortsatt en försvårande omständighet för utbyggnad av förnybar kraftproduktion. Från initiativ som solcellsanläggningar på hushållsnivå till havsbaserade vindkraftsparker är det en utmaning att nå lösningar som accepteras av Försvarsmakten. Etableringen av rådet GAIST, en förkortning av ”Gotland accelererar i samverkan för grön tillväxt”, där bland annat Försvarsmakten ingår, möjliggör tätare dialog och diskussion kring dessa frågor framöver. FRAMAT, ett projekt lett av Länsstyrelsen och där Försvarsmakten ingår, syftar just till att öka samförståndet kring energifrågorna på Gotland.

Energi- och klimatrådgivning

Vissa förändringar kring energi- och klimatrådgivningen, från Energimyndighetens sida, skedde redan 2025 och innebar sammantaget en lägre finansiering av verksamheten på Gotland. Vi på Energicentrum har dock förmått upprätthålla förmågan till personlig rådgivning, främst till allmänhet och i mindre mån även till företag, under 2025. Ytterligare förändringar väntas under 2026.

Har du frågor eller funderingar, kontakta oss gärna!

/Team Energicentrum